Mat smakar bra utomhus
Utematlagning

Utomhus kan man tillaga allt från fika till en trerätters måltid. Vad som kan göras utomhus när man är i en större grupp beror på vad som är praktiskt möjligt. Det är också viktigt att ta hänsyn till säkerheten kring livsmedel. Det mesta är trots allt möjligt utomhus, få begränsningar finns. Det gäller bara att våga och veta hur man ska göra det.

Syftet med materialet på den här sidan är att ge tips och råd till lärare som vill laga mat ute med sina elever. Det är också att Inspirera dem att skapa upplevelser med temat mat och eld.

Målgruppen är främst lärare på mellanstadiet och högstadiet. Förhoppningen är att materialet även ska kunna intressera andra. Exempelvis kan lärare inom SFI använda filmen för att uppmuntra sina elever att vara ute i den svenska naturen, här kan matlagning vara ett verktyg för att motivera.

Ett kök uppbyggt ute i skogen.
Foto: Anna Steinwall

På bilden ovan ser ni Jens Meyer och Sofia Norin, lärare på Hammarlundens skola.

Planera en heldag om möjlighet finns. Du kan exempelvis ordna en ämnesövergripande skogsdag tillsammans med andra kollegor på skolan. Kanske engagera skolköket för catering och inspirera kökspersonalen att vara med i delar under aktiviteten.

Elever som äter mat ute i skogen
Foto: Anna Steinwall

På bilden ovan ser ni elever i klass 9D, Hammarlundens skola.

I filmen nedan får ni träffa två lärare (Jens Meyer och Sofia Norin) som lagar mat och samtalar med varandra om utematlagning. Jens är erfaren inom området och ger stöd och tips till sin kollega Sofia. I filmen medverkar även elever från klass 9D på Hammarlundens skola. De får bland annat lära sig att hugga ved, spänta upp vedträ i mindre stickor och hur man gör upp eld på bästa sätt.

Skriv ut receptet på Hammaröwok

Vad bör man tänka på när det är många som lagar mat tillsammans?

Innan du lagar mat med eleverna i skogen:

  • Skapa motivation, delaktighet och trygghet.
  • Förberedelser innan, i klassrummet och/eller i uteklassrummet.
  • Finns eventuella allergier hos deltagarna?
  • Dela eventuellt upp eleverna i arbetslag, där en elev har huvudansvar i varje grupp.

Att tänka på:

  • Inköp mängd/person, lagring och förvaring. Kan vissa delar ske via catering?
  • Hur ska man vara klädd? Varma kläder och skor som skyddar mot regn/snö.
  • Redskap och eldkärl; exempelvis skärbrädor, knivar, skålar, Murikka, vattendunkar osv.
  • Eld och säkerhet: Kontakta Länsstyrelsen eller Brandmyndigheten i din region för aktuell information. Ta med en hink av metall för att lägga den avkylda askan i efter matlagningen.
  • Vatten till handtvätt, matlagning, dryck och att släcka elden med. Tips! Vid frysgrader utomhus och då vattnet riskerar att frysa till is kan handsprit och engångshandskar till händerna användas som alternativ till handtvätt.
  • Välj maträtter och råvaror som fungerar för många personer och som går att tillaga över öppen eld.
  • Skillnader mellan årstider. Exempelvis att under vintertid är det enkelt med kyltemperaturer, men svårare med hygienen, då allting fryser. Sommartid klaras hygienen enklare, men bakterierna växer mycket fortare och temperaturen på livsmedel blir viktigare.
  • Temperatur är en viktig faktor för vissa livsmedel. Under Livsmedelsverkets webbplats hittar du mer information, www.livsmedelsverket.se.
  • Diska och rengör efteråt och ta hand om avfallet. Ta med soppåsar till avfallet. OBS! Inget får ligga kvar och skräpa i naturen.

Skriv ut listan för vad man bör tänka på

Skriv ut ”5 nycklar till säkrare mat” från Världshälsoorganisationen

Eld

OBS! Innan du börjar elda så ta reda på om du får. Rådfråga Brandmyndigheten
eller Länsstyrelsen om lämpligheten av att elda där du befinner dig.

Elden har i alla tider varit en förutsättning för oss människor att överleva den kalla
årstiden. Den värmer oss och ger möjlighet att laga mat och torka våra fuktiga
kläder. Lägerelden ger också trevnad och tankar. Man kryper ihop och den muntliga
berättelsen kommer till och en fin gemenskap uppstår vid eldens och lågans urgamla
magi.

Att göra upp eld

Samla in allt bränsle du behöver innan du tänder. Använd brännmaterial i olika storlekar. Gör en eldplats genom att bygga en stenhärd (ett underlag av stenar.) Den skyddar marken och håller veden torr från markfukt och gör att veden utnyttjas effektivare. Till att tända elden, använd tändstickor, tändstål eller en vanlig gaständare. OBS! Tänk på att enligt allemansrätten får du ta torra kvistar, grenar och kottar som ligger på marken. Däremot är det inte tillåtet att från växande träd bryta eller såga kvistar eller grenar eller att ta bark och näver.

Tändmaterial

Tändmaterial behövs när man ska få den pyrande elden att ta sig ordentligt. Här är några exempel:

  • Torrt, tunt granris som finns intill stammen under yviga granar samlas in och buntas ihop.
  • Näver kan man ta från omkullfallna björkar, skrapa bort innerbarken och riv nävern i remsor.
  • Tjärved (töresticka) får man från gamla tallstubbar. Spänta upp stickorna ordentligt, dvs klyv dom i mindre stickor.
  • Eldsticka är vilken torr pinne som helst som man kan klyva i mindre stickor.
  • Luta tändveden mot en pinne så att den kommer upp från markfukten.

Säkerhet

  • Var säker på att inget eldningsförbud gäller på platsen där ni är.
  • Ha ordentligt med vatten för att kunna släcka elden med. För transport använd plastdunkar eller liknande.
  • Låt aldrig barn elda utan att någon vuxen är med.
  • Elden får inte placeras på eller intill berghäll, inte på torvmark eller mossa. Du ska inte heller elda nära träd, stubbar eller torrt gräs och inte om det blåser.
  • Var noga med att släcka ordentligt efter er.

Olika sätt att göra upp eld

Jägareld

Tänd med småved mellan stockarna. Stockarna placeras så att en stekpanna eller en kaffekittel kan stå ovanpå.

Stjärneld

Tänd med småved i mitten. Skjut in de övre pinnarna efter hand.

Pyramideld

Ställ vedträna på högkant lutade mot varandra så att de bildar en pyramid. Den brinner redan från början med kraftig låga.

Nying

Två stockhalvor flisas upp på insidorna. Vänd dem mot varandra, och palla upp med ett par mindre pinnar och antänd med småstickor.

Pagoeld

Veden staplas i form av en korg. ”Korgen” fylls sedan med små kvistar och papper.

Värmereflektor

En reflektor som reflekterar värmen kan bestå av sten, stockar, pressening med mera.

Skriv ut instruktionerna för eld

Skoglig kunskap för lärare - prenumerera gratis på Skogen i Skolans nyhetsbrev.

Jag godkänner att Skogen i Skolan sparar och hanterar mina kontaktuppgifter.
Skickar begäran