Vetenskapligt namn: Salix caprea
Sälgen invandrade till Sverige efter att isen smält för cirka 12000 år sedan. Trädet var tillsammans med rönn, björk och asp väldigt tidiga att komma till Sverige. Idag är sälgen spridd över hela landet.
Sälgen förekommer på de flesta marktyperna men trivs bäst i soliga lägen, på ängsmarker, i skogsbryn och i hagar. Sälgen tillhör släktet Salix, ett släkte som finns som träd, buskar och ris i hela landet.
Redan under vintern spricker knoppfjället och de vithåriga blomaxen som många kallar ”videkissar” blir synliga. Det här är långt före trädets blomning. Sedan blommar trädet i april på bar kvist. Precis som andra salixarter har sälgen hon – och hanblommor på skilda plantor, det kallas tvåbyggare.
Trädet blomning ger mycket pollen och nektar, det är viktigt för att pollinerande insekter ska överleva den kritiska våren. Det gillas även av nyanlända vårfåglar som vill äta insekter.
Fler än 1300 arter av djur och växter använder sig av sälgen eller andra viden som växtmiljö. Hälften av dessa har specialiserat sig på att leva just på viden. Sälgen har stor ekologisk betydelse för många arter. Trädets bark, ved, knoppar, blommor och blad är viktiga näringskällor för svampar, insekter och fjärilsarter. Exempelvis äter videsvärmarens larver av sälgens blad.
Sälgens ved har en splint som är vitgul och en kärna som när den är färsk är orange men som sedan mörknar till rödbruna färgtoner. Trädets bark är rik på garvämnen och innehåller salicin, ett ämne som man använt i medicinskt syfte.
Ladda ner som PDF: