På Skogskollot i Sundsvall fick tjejerna koll på skogsbranschen

Written by Gunilla Häggström On the 0 Comments
Skogskollo för tjejer i Sundsvall arrangerat av Skogstekniska klustret och Skogen i Skolans region Västernorrland
Under två dagar fick 13 tjejer från Sundsvall gå på studiebesök på SCA för att lära sig mer om hur man sköter skogen från kotte till planka. På Norrplant fick de se hur skogsplantorna växer till sig och provade på plantering. Dessutom fick de veta vad en skogsmaskinförare tycker om bäst med jobbet.

– Vi provade att köra en skördare och fick veta vad Johnny Gannbäck tyckte var bäst med sitt jobb som skogsmaskinförare. Det var spännande! Detta menade flera av tjejerna på skogskollot.

Norrplant ingår i SCA:s organisation.
– Vi har sådd och ni kan se hur fröet växer till en planta som sedan planteras ut i skogen då de är drygt ett år. Vi odlar i stängda behållare i omgångar mellan april till oktober och levererar plantorna i tillväxt. Vi producerar 1 miljon plantor om dagen och 100 miljoner plantor per säsong. Varje år tar vi emot skolungdomar från 16 år som sommarjobbar på plantskolorna under säsongen, berättade Jeanette Hammarström som är laboratorieingenjör.

SCAs plantverksamhet NorrPlant består av Bogrundets och Wifstamons plantskolor, varav Bogrundet räknas som världens största plantskola. Skogsplantorna kräver näring och vatten varje dag. Många olika försök pågår med att ta fram en ännu bättre planta genomförs varje år både på plantskolorna och i fält.
Tjejerna fick plantera både tall- och granplantor med hjälp av planteringsrör.

Vid Höglandsbodarna utanför Sundsvall pågår avverkning där skogskollotjejerna mötte tre kvinnor som arbetar inom SCA.
– Jag gör en planering för arbetslagen och ser till att virket kommer till industrin, sa Carolina Gavell, produktionsledare.
– För två somrar sedan sommarjobbade jag med att följa upp plantörernas arbete och hur markberedningen gick till. Jag gör uppföljningar av avverkning och kantzoner, sa Linda Zetterkvist.
– Som virkesköpare har jag kontakt med kunderna, dvs skogsägarna. Planerare snitslar vilka träd som ska avverkas och vi köper både den ved vi avverkar åt kunden samt egenhuggen ved, sa Cecilia Nylander.

För att skydda marken kan skogsmaskinföraren göra en kavling, dvs lägga ut stockar i rad som skördaren sedan kan köra på. Det går också att risa, dvs att lägga ris från träd. Båda åtgärderna görs för att skona marken, speciellt när den är fuktig. Dessutom kan det också finnas kulturlämningar som är spår av mänsklig aktivitet från år 1850 och framåt. Skogsstyrelsen ansvarar för dessa. Fornlämningar är spår äldre än år 1850 som Länsstyrelsen ansvarar för.

Tjejerna fick se fällning av träd och träffa en skogsmaskinförare som avverkade träd.
– Jag sov i förarhytten och följde med min pappa när han avverkade träd i skogen. Min skördare väger 28,5 ton och kostar 5,5 miljoner kronor. Mitt företag arbetar för SCA och jag har jobbat med avverkning i 35 år. 1000 träd avverkas per dag och levereras sedan till industrin. Jag tycker bäst om friheten ute i skogen - att få bestämma själv över sin arbetsdag. Ofta finns både skördare och skotare ute i skogen vilket gör att man inte känner sig ensam. Det krävs mycket praktik för efter den treåriga utbildningen för att kunna köra en skördare. Det som är roligast är besvärlig terräng och rejäl timmerskog utan klena träd. Det är inga problem för tjejer att bli skogsmaskinförare. De tunga eller tekniska delarna får man hjälp med från maskinleverantörerna man har serviceavtal med, säger Johnny Gannbäck, skogsmaskinägare och delägare i Bröderna Gannbäcks skog AB.

Förutom detta fick tjejerna prova sina kunskaper om träd under en skogspromenad och de fick veta mer om den senaste utvecklingen inom forskning och utveckling hos SCA.

Mer information

 

Uppdaterad:
Bild för Gunilla Häggström
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig Skogen i Skolan

Sidor