Kommunikation om skog - i skogen!

Written by admin On the 0 Comments
Seminariet på KSLA, Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin, berörde olika metoder för naturvägledning och utomhuspedagogik. Syftet var att lyfta fram goda exempel och diskutera praktiska och strategiska kommunikationsmetoder samt att skapa en mötesplats och ett utvecklingsforum. Intresset för skogens sociala värden är större än någonsin och därmed behovet av att samarbeta kring kommunikationsfrågor. Seminariet vände sig till de som arbetar med kommunikation/naturvägledning/pedagogik/sociala värden i skogslandskapet. Ett flertal föredragshållare berättade om sina erfarenheter och dagen avslutades med en workshop. Centrum för naturvägledning, CNV, Föreningen Skogen och Skogen i Skolan var arrangörer.

Anders Arnell, Centrum för naturvägledning, CNV och Åsa Godeau, verksamhetsledare, Skogen i Skolan var moderatorer under dagen.

Carl-Anders Helander, sekreterare, KSLAHeldagsseminariet "Kommunikation om skog - i skogen" inleddes den 27 november med välkomsthälsning av Carl-Anders Helander, Akademiens sekreterare och vd, KSLA.
”Kongl. Svenska Landtbruks-Academien” instiftades 1811 och installerades den 28 januari 1813 på initiativ av dåvarande kronprinsen Carl Johan, sedermera kung Karl XIV Johan. För att markera skogsbrukets betydelse fick akademien den 1 januari 1956 namnet Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien.
Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien är en fri och oberoende organisation som arbetar med frågor om jordbruk, trädgårdsbruk, livsmedel, skog och skogsprodukter, fiske och vattenbruk, miljö och naturresurser. Akademiens mötesverksamhet med sammankomster, seminarier, konferenser och workshops är ett viktigt medel för att föra ut kunskap från akademien.

Sven-G Hultman, jägmästare, skoglig doktor och nestor inom naturtolkningDen första föredragshållaren var Sven-G Hultman, mångårig nestor inom naturtolkning i Sverige. Han har arbetat femton år som forskare/lärare vid Sveriges lantbruksuniversitet och är jägmästare och skoglig doktor. År 2005 gjorde Sven-G Hultman en utredning åt landstinget i Uppsala om Natur i vården. I rapporten beskrev han både svenska och internationella erfarenheter av att använda natur- och djurkontakten inom vården. Titeln på Sven-G:s föredrag var "Naturvägledning i skogen - en folkbildares betraktelse".
Tolkning, interpretation, folkbildning - det innebär kunskap och känsla och brukandet en viktig del av naturvägledningen. Tanke, handling och engagemang behövs tillsammans med en ny förståelse för naturtolkning. För dig som naturtolkare är det viktigt med bredd och kontaktytor. Enligt Claes Andersson, finlandssvensk poet: om du möter ett träd på din vandring –
tänk gärna att det är trädet som möter dig på sin vandring. Respektera det existerande.
Du tillhör det. Det är en form av självrespekt, Sven-G Hultman.

Dan Rydberg, skogsskötselspecialist SkogsstyrelsenDan Rydberg, skogsskötselspecialist, Skogsstyrelsen berättade om Skogens sociala värden och behovet av kommunikation och samverkan. Regeringsuppdraget Skogens sociala värden är en kunskapssammanställning som pekar på behov av samverkan, utvecklade arbetssätt och tydligare ansvarsfördelning för att stärka skogens betydelse för upplevelser, friluftsliv och rekreation.
- De flesta av oss har sett tv-reklamen med en intresserad vuxen och ett uttråkat barn i skogen där budskapet är att naturen är tråkig. Med dagens fokus på teknik har vi en utmaning att få ut våra barn i skogen och därför är det viktigt att vi är flera som samarbetar med dessa frågor. Vid skogskötsel i tätortsnära miljöer bör man tänka på att satsa på utsiktplatser som ger chans till öppenhet, variation, koppling stad och skog och som ger perspektiv. Skilja på leder för gående, cyklister, ridning. Välja tidpunkter och metod för bortforsling av virke som ger minimala markskador. Ta fram skogens upplevelser, grova värdefulla träd – kulturlämningar tex röja fram stengärdsgårdar efter röjning, göra naturliga friluftsanordningar. Planera för öppenhet insyn, hänsyn när skötselåtgärder ska genomföras. Det krävs politisk styrning offentlig skogsmark mål för skogsägandet – lägg energi på andra värden än snabb tillväxt. Skogen ska fylla många värden: skolskog, biologisk mångfald, svamp, exploatering - hot eller möjlighet, kombinera produktion och naturvärden, sa Dan Rydberg.

Sten Frohm, chef LRF SkogsägarnaSten Frohm, från LRF Skogsägarna - "Mer folk ute i skogen - och inne i den". Föredraget handlade om på vilka sätt skogsägarna kan bidra till att ge människor bättre förutsättningar att få en relation till skogen.
- Projektet "Nära till skogen" syftar till att få fler att komma ut i skogen och utöva friluftsliv samt öka medvetenheten om skogsbruk. Vi vill även stödja det växande naturturismföretagandet och öka kompetens och förbättra attityden till den bruka friluftsskogen både hos skogsägare och hos allmänheten. De tre delprojekten är "Hitta ut till skog och natur", "Framtidsföretag och naturturism" och "Den brukade friluftsskogen". Det är viktigt för våra skogsägare med avtal t.ex för bärplockning och vi välkomnar allmänheten till våra skogar.

Sandra Löfgren, projektledare, Skärgårdsstiftelsen, Sandra Löfgren från Skärgårdsstiftelsen berättade om pedagogiska möten med natur och rekreation i Stockholms skärgård.
- Att vistas i naturen väcker intresse och skapar nya relationer mellan människan och miljön och det minskar också rädslan för det okända. Relationen gör att människan blir omhändertagande, kommer tillbaka och berättar om sina upplevelser. Därför ska vi dela med oss till andra och det är vår skyldighet som offentlig aktör. Vi ska skapa pedagogiska platser för organisationer och skolor på Riddersholm, Björnö, Hjälmö och Gålö där vi ska tillgängliggöra platser med spång, arbetsmaterial, skylt, webb, film & dass etc. Vi genomför detta genom dialoger med målgrupper och pedagoger, spännande aktiviteter och samarbeten mellan organisationer. Genomarbetade idéer, starka nätverk och goda samarbeten är en bra grund för ett bestående arbete, sa Sandra Löfgren.

Anders Arnell, den ena arrangören för seminariet, berättade om hur CNV arbetar med naturvägledning.
- Centrum för naturvägledning tillhör SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet, och är en kompetensresurs, ett utvecklingsnav och en mötesplats. Vi ordnar kurser och seminarier för naturvägledare. Naturvägledning innebär att underlätta för människor att uppleva och utveckla sin känsla för och kunskap om naturen och kulturlandskapet. Exempel på naturvägledning i praktiken är guidning, utställningar, informationsstigar, skyltar och guideböcker. Syftet är att inspirera till tanke och handling, berika deltagarna med kunskap och underhålla och bjuda på minnesvärda upplevelser. När du ska naturvägleda ska du utmana tanken, använda alla sinnen, relatera till deltagarnas vardag och erfarenhet, använda teman och ha en röd tråd, sa Anders Arnell.

Åsa Godeau, verksamhetsledare för Skogen i Skolan, den andra arrangören för seminariet, delade med sig tankar om jämställdhet, genus och lika värde i skogen.
- Enligt Carin Götblad (fd länspolismästare Stockholm), är kvinnor bättre chefer än män med betydligt färre vill bli chefer. Detta beror bland annat på andra prioriteringar under småbarnsåren, att ledningen ofta mest består av män och attityder hos omgivningen. Pedagoger passar i ledande befattningar och arbetsplatser behöver ha ett genomgående arbete med gemensamma mål, värderingar, bemötande och attityder. En förändring innebär inte alltid en förbättring men en förbättring innebär alltid en förändring, sa Åsa Godeau.

Börje Börjesson, stf prefekt på Skogsmästarskolan, mottog utmärkelsen SilverkvistenBörje Börjesson blev tilldelad Föreningen Skogens utmärkelse Silverkvisten. Börje har länge arbetat för att få ett mer jämställt perspektiv i Skogsmästarprogrammet.

- Jag är både tacksam och rörd för Silverkvisten. Vi strävar efter att få ett jämnare resultat på våra ansökningar till utbildningen vad gäller jämställdhet och arbetar kontinuerligt med genus och lika villkor, sa Börje Börjesson.

Åsa Godeau, verksamhetsledare för Skogen i Skolan, läste motiveringen och förrättade utmärkelsen.

Sverker Johansson, jägmästare och journalistSverker Johansson är jägmästare, mediaproducent, journalist, fotograf och manusförfattare inom de areella näringarna, främst skogsbruk och skogsindustri. År 2010 tilldelades han Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens silverplakett för att ”på ett förtjänstfullt sätt väckt intresse för de areella näringarna”. Han berättade om skogsbruket idag från olika perspektiv.
- Hur ser vi på skogen och vilken skog är det vi vill se? Vi vill ha grova träd, se långt, inget avverkningsris med ett inbjudande fältskikt. Förr kunde man skära barkbåtar och se pelarsalar. Skogsvårdslagen kom på 1970-talet och har präglat hur skogen har sett ut sedan dess, sa Sverker Johansson.

Dagen avslutades med en workshop för att samla idéer, synpunkter för fortsatt samverkan.

Anders Arnell, CNV, och Åsa Godeau, Skogen i Skolan, återkommer under 2015 med planer för fortsatt samverkan.

Mer information

Gunilla Häggström, kommunikationsansvarig Skogen i Skolan och SkogsSverige
Gunilla Häggström
Kommunikationsansvarig
SkogsSverige och Skogen i Skolan

Uppdaterad:

Sidor