Framgångsrika skolskogar

Written by admin On the 0 Comments
Vilka faktorer är det som gör att en skolskog används och uppskattas av pedagoger och elever? Jägmästaren Lina Bergquist har undersökt ett urval skolskogar i sitt examensarbete.

Vilka faktorer är det som gör att en skolskog används och uppskattas av pedagoger och elever? Jägmästaren Lina Bergquist har undersökt ett urval skolskogar i sitt examensarbete.

En betydande del av det svenska utomhuspedagogiska arbetet bedrivs i så kallade skolskogar. Konceptet skolskog utarbetades på 1980-talet av Skogen i Skolan och definieras som ett område som disponeras av en skola för utomhuspedagogisk aktivitet, över vilket ett nyttjanderättskontrakt upprättats mellan skola och markägare.

- Huvudsyftet med min studie har varit att undersöka vad som kännetecknar framgångsrika skolskogar.

Detta har undersökts i huvudsak genom intervjuer med pedagoger som bedriver utomhusundervisning på åtta utvalda skolor runtom i landet. Lina har fokuserat på fysiska egenskaper hos skogsområdet i sig, men även icke-skogliga faktorer såsom stöd från skolans ledning och behov av en skriven överenskommelse med markägaren.

- Jag har också undersökt skolskogarnas fysiska beskaffenhet och dokumenterat det genom fältinventeringar, fotografering samt miljöbeskrivningar som behandlar upplevelsevärden hos olika miljöer.

Behovet av variation framträder som ett av de tydligaste resultaten från intervjuerna.

- Man vill ha tillgång till många olika slags miljöer som kan passa för de olika ämnen man ska undervisa om eller de olika aktiviteter man vill ägna sig åt.

Upplevelsevärdena hos de olika framgångsrika skolskogsområdena varierade stort. Det tolkar Lina som att det inte

finns någon specifik miljötyp som är den optimala.

- Variationen av miljötyper i sig är långt mer viktig för en givande utomhuspedagogisk verksamhet. Skogar som ger en omslutande känsla samt upplevs som spännande kan främja skolskogsverksamheten.

En varierad växtlighet bidrar till att skapa varierade miljöer men är också bra ur undervisningssynpunkt. Det finns också mycket spännande att lära kring vattenmiljöer.

- De pedagoger som arbetade i skolskogar utan vatten saknade det mycket, så försök hitta en plats där någon form av vatten finns. Kuperade landskap skapar spännande miljöer och är också mycket omtyckta.

Alla skolskogar som undersökts i studien hade också ett mer plant område där en glänta eller öppet område användes som samlingsplats och klassrum. Eleverna tyckte mycket om snåriga eller buskiga områden där de kunde sitta och bara vara och många pedagoger tyckte om gles, luftig skog där de kunde ha god uppsikt över eleverna.

De mest omtyckta platserna i skolskogarna hade äldre skog som gav en omslutande känsla. Det kan också vara mycket gynnsamt för den pedagogiska verksamheten om skolskogen rymmer miljöer som känns vilda, spännande och originella, till exempel med vildvuxna träd och stenblock, så att fantasin eggas och utforskarlusten väcks.

Det är också viktigt att storleken på området anpassas efter hur flitigt det utnyttjas, samt att avståndet från skolan anpassas efter ålder på de elever som nyttjar det. Att skogen ligger nära skolan och är lättillgänglig ses av många pedagoger som viktigare än att den upplevs som rofylld och skild från omvärlden.

- Försök om möjligt att välja ett område som ligger på rimligt promenadavstånd även för de yngsta eleverna på skolan, eller dela upp skolskogarna så att de äldre eleverna har en skolskog lite längre bort medan de yngre har ett område närmare skolan.

Helst ska området inte ligga mer än någon kilometer bort från skolan. Både det fysiska avståndet och den mentala barriär det innebär kan då bli för stor så att området inte nyttjas så ofta som det först var tänkt. Avståndet kan såklart också vara längre om man hittat ett riktigt bra område som man vill använda sig av, men då är det bra om en långsiktig transportlösning ordnas.

En annan viktig faktor som framkommit intervjuerna är att skolskogsverksamheten helst ska bedrivas året om för att eleverna ska få förståelse för samspel och växelverkan i naturen.

- Tänk också på att skolskogsområdet bör ha så stor tillgänglighet som möjligt, oavsett skogsvana, ålder eller rörelsehinder. Därför är det viktigt med ett lagom avstånd och bra om området ligger i anslutning till väg eller hårda jämna leder. Beroende på vilka klimatiska förutsättningar man har bör man också planera områdets läge så att det är tillgängligt under hela skolåret.

Alla undersökta skolskogar hade olika faciliteter för att underlätta verksamheten, exempelvis hade alla skolor upprättat en eller flera eldstäder. De flesta hade sittplatser runtom och användes som en naturlig knutpunkt för samling, undervisning och matraster. I alla skolskogarna hade man också uppfört någon form av vindskydd. De användes för att komma i lä från väder och vind, och precis som eldstäderna för samling, undervisning och matraster. Ofta användes de som ett bra ställe att lägga ryggsäckar och annat i, eller som förråd för undervisningsmaterial. I flera skolskogar hade man även uppfört separata förråd där man kunde lämna utrustning för att slippa bära den fram och tillbaka vid skolskogsbesöken. I flera skolskogar fanns också dass uppförda. Detta kan anpassas efter den verksamhet man vill bedriva i skolskogen och får göras upp i dialog med markägaren.

Lina tycker att skolor med skolskogar skulle kunna använda studiens resultat för att i samråd med markägaren förbättra skolskogsområdets fysiska utformning ytterligare utan att markägaren behöver göra alltför stora avsteg från den ursprungliga skogsbruksplanen.

- Man skulle exempelvis kunna bilda områden med ett buskigt eller slyigt skikt under det härskande trädskiktet för att bilda små grupprum i vegetationen, eller testa möjligheten för skolorna att plantera in ytterligare trädslag eller att i samband med röjning eller gallring kunna ge synpunkter på träd eller strukturer som skulle vara önskvärda att behålla. Naturen i sig kan planeras för att skapa ett så framgångsrikt uterum som möjligt.

Uppdaterad:

Sidor