Har du prövat att lyfta en stor stock eller ett nedfallet träd? Ganska tungt, eller hur? Var kommer trädets tyngd ifrån? Den här lektionen handlar om fotosyntes, cellandning och kolets kretslopp.
1. Varifrån kommer tyngden?
UPPGIFT
Läs och fundera!
En riktigt stor tall, en fura, väger flera ton. Virket, träet, från ett sådant träd räcker till många stolar och tunga skrivbord. Men hur har något som från början var en liten trädplanta kunnat bli så stort och tungt? Vad är det för ämne som gör en fura så tung? Varifrån kommer ämnet, som sedan hamnar i stolar och skrivbord?
Varifrån kommer tyngden i ett skrivbord av rent trä?
- Läs de fyra elevsvaren och diskutera vilket svar ni tycker stämmer bäst och varför.
2. Fotosyntes och cellandning
DAGS ATT SE EN FILM!
- Varför mäter Hilda och Johan trädens storlek?
- Vad kan mätningarna användas till?
DAGS ATT LÄSA!
Fotosyntes
När en växt tar in koldioxid, CO2, från luften, sätts koldioxidmolekylerna ihop med vattenmolekyler inuti växtcellerna. Resultatet blir cellulosafibrer, som består av glukosringar sammansatta i långa kedjor. Kolet i koldioxiden är nu alltså inbyggt i växtcellernas cellulosa. Det är ämnet cellulosa som bygger upp cellväggarna i växternas celler i stam, blad och rötter.
Ett kretslopp av kol
Har du provat att tugga på en kvist eller ett grässtrå? Cellulosafibrer är svåra att bryta ner och de finns kvar, som ett skelett, även i döda växtdelar. Älgar och kor är växtätare och de kan bearbeta fibrerna mer effektivt än vi människor. Likaså finns det nedbrytare som är specialister på att sönderdela döda växtdelar, till exempel grenar, vissna löv och liknande. Skogsmarken är full av små nästan osynliga kryp, så kallade nedbrytare. När nedbrytare och växtätare sönderdelar växterna, används de i djurens egen cellandning. Kolet som bundits i växterna släpps ut i luften igen. Det blir ett kretslopp av kol.
Fakta
Cellandning
I allt som är levande, både växter och djur, pågår hela tiden cellandning. Cellandning innebär att celler använder glukos för att frigöra energi. Som en biprodukt bildas det vatten och koldioxid. Då släpps kolet ut i luften igen, som koldioxid.
Skogarnas lagring av kol
Olika skogar har olika mycket fotosyntes och cellandning. Det beror på temperatur, fuktighet och andra klimatfaktorer. På nordliga breddgrader med låg temperatur är hastigheten som regel lägre än i tropisk regnskog, där det är både varmare och fuktigare – och även mer solljus. Nästan 60 procent av allt kol som är lagrat i världens skogar finns i de boreala skogarna, dit Sveriges skogar tillhör. När den totala cellandningen är större än den totala fotosyntesen, släpper skogen ifrån sig mer koldioxid än den tar upp. Då kan man säga att skogen har ett nettoutsläpp av koldioxid. Det gäller till exempel avverkade ytor och mycket ung skog. När den totala cellandningen är lägre än den totala fotosyntesen, lagrar skogen mer kol än den släpper ut. Då kan man kalla skogen för en kolsänka (ett kolförråd). Det gäller skogar som är ca 30–40 år gamla och äldre.
UPPGIFT
- Kommer du ihåg elevsvaren i lektionsdel 1? Formulera ett eget svar på frågan: varifrån kommer tyngden i ett skrivbord av rent trä?