Syfte
- Att utveckla kunskap om fotosyntesen – vad som krävs för att den ska kunna ske och vad slutprodukterna är.
- Att utveckla kunskap om kolets kretslopp.
Förberedelser och material
Titta gärna själv på filmen i del två före lektionen. Eleverna kan arbeta självständigt eller i par, men inled gärna lektion tillsammans.
Genomförande
Del 1 innehåller en concept cartoon om varifrån tyngden i träd kommer. Innan eleverna börjar arbeta med lektionen, be dem fundera på frågan i 5 minuter. Eleverna ska sedan utveckla sina svar med hjälp av de föreslagna alternativen.
Del 2 består av en film och en läsuppgift om fotosyntes, cellandning och kolets kretslopp.
Begrepp
Fura: stor tall.
Cellandning: celler använder glukos för att frigöra energi. Som biprodukt bildas vatten och koldioxid.
Fotosyntes: när en växt tar in koldioxid, CO2, från luften, sätts koldioxidmolekylerna ihop med vattenmolekyler inuti växtcellerna. Resultatet blir cellulosafibrer, som består av glukosringar sammansatta i långa kedjor.
Kollagring: trä utgör ett lager av kol.
Utomhuspedagogik, variation och fördjupning
Koppling till läroplanen och de globala målen
Koppling till LGR 22
Biologi
- Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och energins flöden.
- Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
- Fältstudier och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
- Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.
Kemi
- Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa, till exempel växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.
- Kolatomens egenskaper och kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen.
- Några produkters livscykler och påverkan på miljön.
- Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
- Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.
Fysik
- Fysikaliska förklaringsmodeller av jordens strålningsbalans, växthuseffekten och klimatförändringar.
- Observationer och experiment med såväl analoga som digitala verktyg. Formulering av undersökningsbara frågor, planering, utförande, värdering av resultat samt dokumentation med bilder, tabeller, diagram och rapporter.
- Sambandet mellan undersökningar av fysikaliska fenomen och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. De fysikaliska förklaringsmodellernas historiska framväxt, användbarhet och föränderlighet.
- Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör fysik. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör energi, teknik och miljö.
Svenska
- Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
- Sammanfattning av texter.
- Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Globala målen


Källor
Arboreal (2021). Hur mycket koldioxid binder skogen?
Globala målen (2021). Video.
Skogsstyrelsen (2021). Skogen lagrar kol.