Vad händer med hornen som älgen tappar och vad händer med djurens kroppar efter att de har dött? Den här lektionen handlar om nedbrytare och nedbrytningsprocesser i naturen.
1. Lär känna nedbrytarna
DAGS ATT LÄSA!
Älgar, rådjur och andra hjortdjur tappar sina horn varje år och nya växer ut. Så fort en älg har fällt sina horn, eller ett djur har dött, påbörjas en process som kallas nedbrytning. Det innebär att den döda vävnaden bryts ner till mindre delar. Processen sköts av en mängd olika organismer som kallas nedbrytare. Nedbrytarna får antingen syn på ett kadaver eller känner doften. Exempel på nedbrytare är kråkor och andra asätare. De allra flesta är små, till exempel maskar och insekter. Gnagare, som skogssorkar, är särskilt bra på att knapra i sig horn.
Svampar och bakterier är andra grupper av nedbrytare. Många är så små att vi inte ser dem, de kallas mikroorganismer. De äter upp de rester som vi knappt bryr oss om. De döda delarna är helt enkelt nedbrytares föda. Nedbrytning sker inte bara av animaliska delar, allt levande bryts ned när det dör, även växter.
Nedbrytningens roll i kretsloppet
När nedbrytare äter döda delar och bryter ner dessa i mindre delar så använder de ämnena i sin cellandning, på samma sätt som större växter och djur har cellandning. Nedbrytarna släpper också ut koldioxid, vatten och avföring. I vattnet och avföringen finns olika ämnen som blir tillgängliga som ny näring för andra organismer.
Nedbrytarna ser alltså till att ämnena cirkulerar i ekosystemen. Många av nedbrytarna är specialister på vissa organismgrupper. En del bryter ner döda djur medan andra är specialiserade på växtdelar. Tänk vilka enorma lövhögar det skulle bli om det inte fanns nedbrytare som tog hand om alla nedfallna höstlöv! Utan kretslopp skulle det bli brist på näringsämnen i många ekosystem.
Fakta
Cellandning
I allt som är levande, både växter och djur, pågår hela tiden cellandning. Cellandning innebär att celler använder glukos för att frigöra energi. Som en biprodukt bildas det vatten och koldioxid. Då släpps kolet ut i luften igen, som koldioxid.
Näringsrik jord
Vi människor får i oss näring genom att äta, men träd och andra växter tar upp en stor del av sina födoämnen genom att suga upp vatten med upplösta salter ur marken. Olika typer av jordar innehåller olika mycket näringsämnen. Marken får ständigt ett tillskott av nya näringsämnen, dels från döda växt- och djurdelar som bryts ner, dels från berggrund som vittrar sönder. Näringsämnena kan också komma med regnvatten eller rinna till vid översvämningar. Den näringsrika jorden ger förutsättningar för nytt liv.
2. Vad vet du om nedbrytarnas roll i kretsloppet?
3. Få koll på kretslopp
UPPGIFT
Ta reda på mer! Arbeta i par eller grupper. Välj en fråga som ni vill ta reda på mer om.
- Maskar, svampar, mikroorganismer, asätare… Välj någon grupp av nedbrytare och ta reda på mer om dessa.
- Rita en näringskedja där älghorn och räv finns med.
- Rita en näringsväv som finns i närheten av dig.
