Var finns skogarna?

Omkring en tredjedel av jordens landyta är täckt av skog. Skogarna är långt ifrån jämnt spridda över jordklotet. Fem länder – Ryssland, Brasilien, Kanada, USA och Kina – har mer än hälften av all skog som finns i världen.
I vissa andra länder täcks inte ens så lite som tio procent av landet av skog.
Häng med på en resa bland världens skogar.

1. Klimatet och skogen hänger ihop

DAGA ATT LÄSA!

Skogen ser väldigt olika ut beroende på var i världen vi befinner oss. Det beror på att jorden har olika klimat på olika platser, så kallade klimatzoner. Under lång tid har växter och djur anpassat sig till just det klimat som de lever i. Nu ska du få läsa om några olika skogstyper och var på jorden de finns.

Barrskog

På norra delen av jordklotet styr kylan livet för träden. De kan bara växa när vattnet inte är fruset till is. I den här delen av världen finns det mest stickig barrskog där de flesta träd inte tappar sina barr under vintern. Norra barrskogsområdet breder ut sig som ett brett mörkt bälte på norra jordklotet. Söderut övergår bältet i lövskog. Större delen av Sverige ingår i norra barrskogsregionen. Här är vintrarna kalla och långa, medan somrarna är korta. De vanligaste träden är olika barrträd, framförallt av gran, tall och lärk. Barrskogar binder mycket koldioxid när de växer.

Norr om barrskogarna ligger permafrosten som långsamt har börjat smälta. Permafrost är när temperaturen i marken inte når upp över noll grader under minst två år i rad. Ovanpå permafrosten finns dock ett lager som tinar om våren och sommaren men som fryser igen under vintertid. Hur tjockt det här övre lagret är beror på klimatet och hur bra marken är på att leda värme. Om permafrosten smälter kan det påverka barrskogens möjlighet att växa.

(Läs gärna mer om barrskog i lektionen Sveriges skogar.)

Lövskog

Söder om barrskogsområdet ersätts barrträden av allt fler lövträd. De klarar av vintern genom att tappa sina blad och gå i dvala. I Europa, östra USA och Östasien finner du lövskogarna. Här är vanliga arter ask, lönn, lind och ek. I en lövskog finns det oftast många fler arter än i en barrskog, det beror på att löven innehåller mycket näring som exempelvis daggmaskar och andra småkryp gillar. Barr har mindre näring och dessutom tar det flera år innan barrträdet släpper sina barr. Därför är det vanligare att du ser fler blommor i en lövskog än i en barrskog. Djuren som lever i lövskogarna har också anpassat sig för att klara av att leva här. En del fåglar flyttar helt när det börjar bli kallare. Andra djur går i ide och sover under vintern. De som håller sig vakna är riktiga tuffingar!

(Läs gärna mer om lövskog i lektionen Sveriges skogar.)

Torrskog

I övergången mellan skog och halvöknen kan man hitta så kallade torrskogar. Som du hör på namnet är det oftast torrt och få saker växer där. Men under regnperioden regnar det istället väldigt mycket och på bara några veckor utvecklas naturen lika mycket som den på andra ställen gör under ett helt år. Förr fanns torrskogar över stora delar av jorden men mycket har försvunnit eftersom människor idag istället använder marken som jordbrukslandskap.

Regnskog

Runt ekvatorn finns inte årstider på samma sätt som i norr och träden kan växa året om utan att tappa löven. Här finns de flesta av jordens regnskogar. I Brasilien och flera andra sydamerikanska länder finns världens äldsta regnskog, Amazonas. I den tropiska regnskogen är luften fuktig, det regnar lite hela tiden och temperaturen är runt 20 grader hela året om. Det finns med andra ord inte årstider på samma sätt som det gör i Sverige.  

I regnskogen finns det fler arter än någon annanstans i världen och träden kan bli jättestora. Trots att regnskogen bara täcker 2 procent av jordens yta så lever nästan 50 procent av alla växter och djur här. Många av arterna är speciellt anpassade att bo i regnskogen. Jorden som regnskogen lever på är i sig näringsfattig men tack vare alla löv och blad som faller ner bildas massor av näring längst upp på marken. För att få tag i så mycket näring som möjligt har många av träden ytliga rötter som kan suga åt sig så mycket näring som möjligt.

I regnskogen kommer ca 40 procent av nederbörden från trädens egen avdunstning. Om du går i en regnskog kan du kika lite extra på hur bladen ser ut. Många blad är spetsiga, de fungerar på samma sätt som en stupränna så att vattnet snabbt kan rinna av lövet utan att skada det. Fiffigt va?

Mangroveskog

Mangroveskogen är en spännande och viktig skog som inte liknar någon annan. Där står nämligen trädens rötter i saltvatten. Mangroveskogen växer utmed kusterna i tropiska klimat. Den största mangroveskogen i världen, Sundarban, ligger vid Gagnes delta i Bengalbukten. Mangroveträden växer ofta där en flod möter havet för de tål saltvatten bra, men de behöver färskvattnet från floden. För att få syre till rötterna sticker de upp rötterna ovanför vattenytan.

I tropiska klimat är det vanligt med starka stormar som orkaner, tyfoner och cykloner. När det stormar kraftigt så höjs havsnivån samtidigt som det ofta regnar mycket. Mangroveskogen fungerar då som ett skydd mot översvämningar. Träden fångar upp vågorna och skyddar människorna som bor innanför. Mangroveskogen är viktig för att skydda värdefulla kustlinjer från tsunamis och stormar. Mangrovens rötter gör att jorden inte spolas ut i havet. Mangroveskogarna lagrar även mycket koldioxid, framförallt i leran. Trädens rötter är populära barnkammare till fiskyngel. Mangroveskogen har ett av de artrikaste ekosystemen i världen. Här lever till exempel den bengaliska tigern.

2. Har du koll på skogstyperna?

3. Avskogning

DAGS ATT LÄSA!

När skog försvinner…

Skogen har stor betydelse för människor över hela världen. I vissa delar av världen planteras fler träd än det avverkas, men i många delar av världen blir det allt mindre skog. Den tropiska regnskogen har en enorm miljönytta och är viktig för hela världens klimat. Idag är regnskogen tyvärr hotad och varje år avskogas eller brinner flera miljoner hektar regnskog. Om avskogningen fortsätter i samma takt kan regnskogen vara helt försvunnen från planeten inom de närmaste hundra åren.

En vanlig missuppfattning är att regnskogen varit helt orörd av människan fram tills nyligen. Det stämmer inte. Regnskogen har varit befolkad av människor i årtusenden, och få delar av Amazonas har varit helt orörda av människan. Ursprungsbefolkningen har haft mindre jordbruk, men eftersom jordbruken varit små har regnskogen kunnat återhämta sig efterhand.

När regnskog huggs ned i stor skala förändras klimatet på den platsen, och det kan vara mycket svårt att återskapa med nyplanterade träd. När det inte regnar lika mycket i området längre förvandlas områdets klimat till ett torrt savann-klimat. Men till skillnad från savannens tjockare näringsrika jord är regnskogens jordmån tunn och näringsfattig. Om regnskog förvandlas till torrskog är risken att jorden spolas bort om det kommer ett kraftigt regn. När mark förstörs av vattenmassor kallas det erosion. Att människor fäller träd i regnskogen beror på att de vill kunna odla där. Ibland är det småbönder och ibland är det stora företag som fäller skogen.

Vem har rätt att bestämma över regnskogen?

VÄRDERINGSÖVNING

Vad tycker du?

Här nedanför ser du olika åsikter som människor har om regnskogen. Håller du med någon av dem, eller kanske flera?
Diskutera med dina klasskamrater.