Skyddade skogar

Vilken är den mest värdefulla skogen?
Om du frågar en älg så svarar den kanske en nyplanterad tallskog. Om du frågar en sidensvans så kanske den svarar en skog med många rönnar. Frida är 17 år och för henne är den värdefullaste skogen en skog full av fåglar. I den här lektionen ska du få se en film om Frida. Du ska även få lära dig om hur vi skyddar de skogar som vi är allra mest rädda om.

1. Frida och skogens fåglar

DAGS ATT TITTA PÅ EN FILM!

DISKUSSIONSFRÅGOR

• Varför är skogen viktig för Frida?
• Vad ser Frida för spår av insekter i skogen?
• Vad menar Frida med bred biologisk mångfald och varför är det viktigt?

2. Hur skyddar vi den biologiska mångfalden i skogen?

DAGS ATT LÄSA!

Vissa skogar är extra viktiga för den biologiska mångfalden. Det kan vara områden där sällsynta eller känsliga arter lever. Skogar med sådana områden är viktiga att skydda. I Sverige finns den största delen skyddad natur i fjällen, där många känsliga arter lever. Nu ska du få läsa om olika sätt att skydda biologiska mångfalden som finns i skogen.

Nationalparker

Nationalparker är det starkaste skyddet som finns för natur. Nationalparkerna ägs av den svenska staten – alltså av oss allihop tillsammans.  För att skapa en nationalpark måste en lång rad med kriterier uppfyllas.

I Sverige finns det 30 nationalparker och de flesta av dem innehåller skog. Sverige fick sina första nationalparker 1909 och den senaste 2018. Nationalparkerna är alltid öppna för besökare och oftast finns det bra stigar, parkeringsplatser och utedass som gör det lättare att besöka dem. Eftersom allemansrätten inte alltid gäller i nationalparkerna är det viktigt att läsa på skyltar som finns utplacerade. Där står vad som gäller!

Fakta

Abisko nationalpark

Abisko nationalpark ligger mitt i Lapplands fjällvärld. Här finns blommande fjällängar, vackra forsar och Skandinaviens största fjällsjö. På sommaren går solen aldrig ner utan det är ljust dygnet runt.  Nationalparken har också ett rikt djurliv och man kan bland annat se både rovfåglar och älgar här. Det finns även lo och järv men de är skygga och svåra att få syn på.

Naturreservat

Har du sett en vit stjärna målad på ett träd? Då är du på väg in i ett naturreservat! Chansen är stor att du går in i en skog som både är intressant för dig och skogens invånare. Att skapa ett naturreservat är det vanligaste sättet att långsiktigt skydda värdefull natur både i Sverige och många andra länder. Ett naturreservat kan ägas av staten, kommunen, företag eller privatpersoner.

Beroende på varför naturreservatet bildades sköts naturen där på olika sätt. Om naturreservatet bildas för att bevara gamla slåtterängar brukar man slå gräset med lie och sedan ta bort det näringsrika gräset – precis som det gjordes förr i tiden. Genom att göra marken magrare kan många sällsynta växter och blommor överleva där.

Många vilda orkidéer är beroende av slåtter, till exempel den lila orkidén brudsporre. Om naturreservatet istället bildats för att bevara en gammal granskog som innehåller många ovanliga arter kan den bästa skötseln istället vara att lämna skogen helt orörd. Ungefär 10 procent av all natur som finns i Sverige är naturreservat.

Brudsporre

Om du har riktig tur kan du få syn på den sällsynta laven långskägg. Det är världens längsta lav och den kan bli 10 meter lång.

Fakta

Eldgarnsö naturreservat

Eldgarnsö är en ö i Mälaren med en över halvmil lång stig som leder runt ön. I detta naturreservat växer många gamla ekar och lindar och tillsammans med Mälarens varmare klimat har det skapat ett klimat där flera trädlevande insekter trivs. Somliga insekter som lever här är så sällsynta att de nästan bara finns i Mälarregionen.

Biotopskyddsområden

Det finns fler sätt att skydda extra viktig natur. Natura 2000-områden, världsarv, djurskyddsområden, växtskyddsområden är andra typer av skyddad natur som är extra viktig för den biologiska mångfalden. Ibland är det ett mindre område som behöver skyddas. Om ett sånt område finns på en privatpersons mark kan myndigheter bestämma att marken ska bli biotopskyddsområde.  Då får skogen i det området inte huggas ned. Det är inte heller tillåtet att bygga vägar eller hus där. Istället ska området skyddas.

Skogsvårdslagen och miljöbalken

Skogsvårdslagen är den lag som bestämmer hur skogsägare får och inte får sköta sin skog. I mitten av 1800-talet började allt fler oroa sig för att de svenska skogarna höggs ned utan att nya träd planterades. Skogen höll nästan på att ta slut! Därför skrevs den första skogsvårdslagen år 1903 och den handlade framförallt om att man måste ersätta den skog som huggs ned.

Under 1900-talet skrevs lagen om flera gånger. Den senaste gången lagen ändrades var 1993 då det lades till att miljöhänsyn är lika viktigt som produktion. Några delar i skogsvårdslagen är krav på att ta hänsyn till naturen, kulturmiljön, rennäringen och ädellövträd.

Till ädellövsträd räknas alm, ask, avenbok, bok, ek, fågelbär, lind och lönn. Till exempel är stora, gamla ekar ofta utmärkta boplatser för massor av fåglar. Blåmes, talgoxe och svartvit flugsnappare är bara några exempel på fåglar som gillar eken.

Även miljöbalken, som är en samling lagar som gäller natur och miljö,  är viktig för hur skogen bör skyddas. Den innehåller regler om skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet och kemiska produkter.

Det finns fler skyddade skogar…

Flera skogsägare tar mer hänsyn än vad lagen kräver. Det finns många saker som skogsägare kan göra för att värna den biologiska mångfalden och skydda naturen. Beroende på vilken typ av skog det är, fungerar olika åtgärder olika bra. Till exempel kan skogsägare återställa våtmarker, öka andelen lövträd, hugga fritt runt ljuskrävande lövträd – eller lämna skogen helt orörd.

Att ta extra hänsyn är också ett krav för att få sin skog certifierad. Större delen av den svenska skogen är certifierad. I Sverige används globala skogscertifieringssystem FSC eller PEFC och en skog kan vara certifierad genom bägge systemen.

Bland annat finns det krav att spara död ved – alltså gamla döda trädstammar. Död ved är jätteviktig för många arter, till exempel klibbticka, praktbagge och tapetserarbi. Genom att ta extra hänsyn kan skogsägare sköta skogen på ett ansvarsfullt sätt som ger hotade arter en chans att överleva.

PARA IHOP-ÖVNING

3. Hur gör skogsägaren?

INTERVJU

Hej Gunilla Larsson! 

Som skogsägare, hur skapar du biologisk mångfald i din skog?

–På flera olika sätt! Jag ser till att det finns mycket död ved i skogen – så att insekter och fåglar får mat och boenden. Döda, höga stubbar fungerar som insektshotell ute i skogen. Dessutom ser jag till att det finns mycket lövträd, de är både vackra och nyttiga för många arter.

Är det några speciella träd som är extra bra att spara för djur och växter?

– Ja, jag brukar spara rönn, asp, sälg och ek när jag röjer. De brukar förkortas RASE och är inte bara viktiga för mångfalden i skogen utan också populär mat för älg och andra hjortdjur. Just rönnen är ett fantastiskt träd tycker jag, på hösten äter fåglar som sidensvans, trast och tallbit bären. På våren och sommaren kalasar istället insekter på blommor och blad.

Varför är det viktigt att jobba med biologisk mångfald tycker du?

– Jag älskar djur och natur och det känns som en självklarhet. Att gynna biologisk mångfald gynnar också oss människor. Se bara på honungsbin, humlor, fjärilar och blomflugor. De är jätteviktiga för pollinering – vilket gör att du och jag kan äta frukt och annan mat.

Har du några ovanliga arter i din skog?

– Jag har inte upptäckt några jätteovanliga arter, men vem vet? Det kanske har flyttat in några som jag inte vet om. Det vore kul.