Skogshistorisk resa

Ladda ned som PDF:

Skogshistorisk resa

Genomförande

Låt dina elever få följa med på en resa tillbaka i tiden till år 1925. Berättelsen är tänkt att bli en avkopplade stund för eleverna. Läs historien nedan, de kursiva styckena är uppmaningar till eleverna. Se till att eleverna sitter, står eller ligger bekvämt medans du berättar historien.

Historien

Det är tidig morgon och Anna vaknar först av alla i familjen. Hon känner att det börjar bli en aning kyligt och tittar in i kökets kamin. Brasan hon tände för tre timmar sedan har slocknat så nu är det bara kolrester som ligger och pyr. Resten av familjen sover ännu och på vintern sover de alla tillsammans i köket för att hålla värmen. Anna lägger in några vedträd i kaminen innan hon skyndar ut till ladugården för att mjölka familjens tre kor. När hon kommer in igen ställer hon sig och lagar frukost till maken Abraham och deras sju gemensamma barn. Idag, precis som alla andra dagar, blir det havregrynsgröt med lingonsylt av lingonen som hon har plockat och syltat tidigare i höst.  

Abraham som är väldigt trött om morgnarna har en kortare rutin. Han vaknar, äter frukost, tar på sig sina stickiga men varma kläder i ull och beger sig ut i kylan. Han spänner fast timmerdoningen, en släde för timmer, bakom hans trogna häst. Abraham är skogshuggare och ska resa till andra sidan berget för att hugga timmer.

Blunda och ta del av Abrahams slädfärd genom skogen.

Du andas in den krispiga luften som fyller dina lungor. Känn hur de kalla snöflingorna landar på din varma kind. Ta ett ögonblick och fokusera på din andning.  

Lyssna på naturens ljud. Du hör trädens grenar prassla vagt i vinden och avlägsna fågelsånger som blandas med det dämpade ljudet av dina steg i den mjuka snön.  

Med en känsla av lugn kliver du på släden och ger dig ut på den insnöade leden. Slädens medar skär genom snön och du ser landskapet förändra sig omkring dig. Efter en stund når du en öppning där solens strålar tränger igenom trädkronorna och målar mönster av gyllene ljus på den vita snön. Stanna här ett tag och låt solens värme omfamna dig. Du känner en fridfull känsla sprida sig genom hela kroppen.  

Efter att ha njutit av solens värme fortsätter du slädfärden genom skogen. Snart möter du ett område där träden skapar en naturlig tunnel av träd och grenar som hänger över stigen. Upptäck små detaljer som hänglavar och skuggor i den gröna tunneln. Du ser vatten rinna ned för skimrande istappar som har hängt sig fast i granarnas grenar. Med varje andetag känns det som om skogen delar med sig av sin inre ro, och du märker att tankarna blir allt mer stilla. 

Din slädfärd fortsätter genom skogen, och du känner en fördjupad kontakt med naturen omkring dig. I takt med slädens mjuka gungande låter du de vardagliga bekymren glida bort och omfamna den stillhet som skogen erbjuder. 

När du känner dig fylld av den fridfulla närvaron från skogen, tackar du naturen för denna rofyllda stund. Kom ihåg att du alltid kan återvända till detta tillstånd genom att återkalla skogens lugn i ditt dagliga liv.

Var så goda att öppna ögonen igen. 

Vilken tur att Abraham lyckades njuta av färden till skogen på bergets baksida. För Abraham vet att det är tuffa dagar i skogen. Med yxa och såg fäller Abraham de största träden. De får han bäst betalt för. Det är viktigt att fälla trädet i rätt riktning för att träden inte ska fastna i andra träd när de faller mot marken.  

Granar har många men mindre grenar som måste sågas bort men det är nästan bättre än tallens grova grenar trots att de är färre. När stammen är kvistfri måste Abraham såga den i bitar för att han ska kunna frakta timret på timmerdoningen. I bröstfickan har han en liten lapp där det står vilka mått på stockarna som betalar bäst. Det kurrar i magen på Abraham så han bestämmer sig för att äta något. Undra vad Anna har lagt i matsäcken idag? Han gör upp en eld och tittar ned i väskan. Kokt potatis, fläsk, en klick smör och lingonsylt. 

Hela dagen fortsätter Abraham sitt hårda arbete. Ryggen är inte vad den en gång var men det är bara att bita ihop. Pengar till att försörja familjen kommer inte av sig själv. När det börjar skymma vet Abraham att han måste snabba sig att packa ihop verktygen och bege sig hemåt. Anna har helt säkert något gott som väntar på honom där hemma.  

Barnen äter redan när Abraham kommer hem. De tjoar glatt vid matbordet och minsta flickan Alda hoppar upp i hans famn när han böjer sig ned för att ta av sig kängorna. Abraham sätter sig vid matbordet och tar en stor portion raggmunkar. Anna gör först en matlåda till Abraham sedan sätter hon sig själv på en pall och äter vid den utdragbara skärbrädan.  

Abraham lägger sig på kökssoffan för att vila ögonen en liten stund. ”Du kära Anna, vad har du gjort idag?” frågar Abraham i en gäsp. Anna diskar samtidigt som hon berättar. Efter att Abraham begav sig ut till skogs klädde hon alla barnen och såg till att de kom i väg till skolan. Alda som är för liten för skola har fått följa Anna när hon gör alla gårdens sysslor. Annas dag i hemmet fortsatte ute i ladugården med att rengöra hos grisarna, klyva ved, elda för att hålla värmen i deras lilla torp och tvätta det andra par av kläder som familjen vanligtvis brukar använda. Vattnet värmdes över eld ute i ladugården och med tvättbräda och såpa gjorde hon sitt bästa för att göra kläderna rena. Himlen är klar så det kommer säkert bli kallt under natten vilket är perfekt när kläder ska torkas. På en lina mellan huset och ett träd hänger kläderna på rad. En av grisarna hade bitit henne när hon skulle rengöra svinstian, så hon vet precis vem av dem som kommer bli årets julskinka. 

När hon har berättat om hela sin dag vänder hon sig om och ser Abraham sova på kökssoffan. Hon lägger några vedträd i braskaminen och nattar barnen. Nu ska hon mjölka djuren en sista gång innan även hon får lägga sig. Kanske orkar hon även att sticka en tjockstrumpa innan hon somnar.

Diskussion om normer

1. Vilka skillnader finns det mellan Abraham och Annas sätt att leva på 1920-talet och en familj i Sverige  idag, 100 år senare?
2. Vilka likheter finns det mellan Abraham och Annas sätt att leva på 1920-talet och en familj i Sverige  idag, 100 år senare?
3. År 1920 var det vanligt att frun i huset arbetade i hemmet utan lön och att mannen arbetade med lön. Så var det för Anna, hur skulle det kunna ha påverkat hennes möjlighet att göra vad hon ville i sitt liv?
4. Vad hade Anna och Abraham kunnat göra för att de skulle fått mer lika villkor och möjligheter i sina liv?
5. I Anna och Abrahams familj var de en mamma och pappa som bodde tillsammans med deras gemensamma barn. Beskriv hur andra typer av familjer kan se ut.

Viktigt innan diskussion

Att diskutera familjekonstellationer med elever kan vara en värdefull och berikande upplevelse, men det är viktigt att närma sig ämnet på ett försiktigt och respektfullt sätt. Här är några saker tänka på: 

1. Det finns många olika typer av familjer: Elever kan komma från olika typer av familjekonstellationer; mamma/pappa, ensamstående förälder, skilda föräldrar, transföräldrar, samkönade föräldrar, adoptivfamiljer, polyfamiljer och så vidare. Det är viktigt att visa respekt för alla dessa konstellationer. Använd aldrig uttryck som vanlig eller normal familj.
2. Visa neutralitet och öppenhet: När du diskuterar ämnet är det viktigt att vara neutral och öppen. Undvik att uttrycka några fördomar eller värderingar som kan såra eller stöta bort elever som kommer från olika bakgrunder.
3. Visa förståelse för att vissa elever kan vara känsliga: Elever kan ha komplicerade känslor kring sina familjeförhållanden av olika anledningar. Var medveten om detta och skapa en trygg och stödjande miljö där samtliga elever känner sig bekväma att dela eller inte dela sina personliga erfarenheter.
4. Använd ett inkluderande språk: När du pratar om familjekonstellationer är det viktigt att använda inkluderande språk som inte exkluderar någon. Använd till exempel termer som ”föräldrar” istället för ”mamma och pappa” för att inkludera olika typer av familjekonstellationer.
5. Förbered eleverna: Innan du inleder en diskussion om familjekonstellationer kan det vara användbart att förbereda eleverna genom att förstärka vikten av respekt, empati och förståelse för olikheter.
6. Hantera eventuella konflikter eller osäkerheter: Om det uppstår frågor eller konflikter i klassrummet är det viktigt att hantera dessa på ett konstruktivt sätt. Skapa utrymme för öppen dialog och lyssna på elevernas tankar och känslor.
7. Försök få föräldrarna engagerade: Informera föräldrarna om att du planerar att diskutera familjekonstellationer i klassrummet och betona vikten av att skapa en inkluderande miljö. Det kan också vara användbart att ge föräldrarna möjlighet att bidra med sina tankar eller frågor.

Koppling till centralt innehåll i grundskolans kurser

Kursplaner för grundskolan 

Lgr22: Åk 4 – 6

Geografi

• Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohäl­sa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Ar­be­­te för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).

Historia

• Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män under tids­perioden.

Samhällskunskap

• Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.

Svenska

• Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och kän­s­lor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i sam­band med demokratiska beslutsprocesser.