Skogsbrand

Vad händer med växter och djur när skogen brinner? Och hur påverkas klimatet? Okontrollerade skogsbränder kan orsaka stor skada. Men visste du att skog ibland också bränns för att vissa arter gynnas av det? I den här lektionen får du lära dig mer om skogsbränder. 

1. När skogen brinner

DAGS ATT LÄSA!

Varje år uppstår 3000 – 4000 bränder i Sveriges skog och mark. Bränderna kan uppstå av naturliga orsaker, som blixtnedslag, men nio av tio bränder orsakas idag av mänsklig påverkan. För att det ska brinna måste det finnas torrt bränsle och någon form av antändning. En dåligt släckt brasa, en slängd cigarettfimp eller gnistor från en arbetande skogsmaskin kan orsaka brand när det är torrt i marken.

Samhället agerar

När någon upptäcker en skogsbrand och ringer SOS alarm, inleds en kedja av händelser. Många samarbetar för att se till att skadan ska bli så liten som möjligt. Räddningspersonal skickas till platsen, det kan vara brandkår, polis och sjukvårdspersonal. Den som äger skogen kan ge räddningsledaren viktig information om platsen. Vid en stor skogsbrand kan räddningspersonal från flera kommuner samarbeta i släckningsarbetet. Myndigheten Skogsstyrelsen kan hjälpa till med övervakning av branden. Parallellt med släckningsarbetet påbörjas utredning av vad som kan ha orsakat branden.

Vid större bränder

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ett nationellt ansvar om det behövs mer personal eller fordon utöver kommunens egna resurser. På valda platser i landet finns det extra utrustning för bekämpning av större bränder. Under de varma månaderna finns det sedan år 2021 åtta flygplan som är beredda att rycka in vid ett större släckningsarbete. Flygplanen kan bära med sig stora mängder vatten, och fyra av dem kan dessutom skopa upp en rejäl mängd direkt från närliggande sjöar eller hav.

Efter skogsbrand

Marken kan vara varm under en lång tid efter att elden släckts. Det kan fortfarande brinna djupt nere i jordlagren, och plötsligt flamma upp igen. Därför vattnas marken länge, så kallad eftersläckning. Om trädens rötter har brunnit finns det risk att träd plötsligt faller omkull. Man ska därför inte besöka en skog som nyss har brunnit. Förutom att en skogsbrand kan innebära livsfara för både människor, djur och växter kan den också bli en stor ekonomisk förlust för skogsägaren. Virket som förstörts i branden kan ta många decennier att växa tillbaka. Det är skogsägarens ansvar att se till att det växer upp nya träd i skogen inom några år.

Brinner det mer eller mindre nu för tiden?

I Sverige är det totala antalet bränder ungefär det samma över tid, men sett till ytan brinner det betydligt mindre idag än tidigare. Tidigare brann 1-2 % av skogen i Sverige varje år. Från 1850-talet, när industrialiseringen tog fart, började man se på skogen som en värdefull resurs. Det var inte längre lönsamt att elda upp skog för att få fram odlingsmark. Istället blev man bättre på att släcka bränder och förhindra att de uppstod. Brandförsvaret utvecklades. Nu för tiden brinner så lite som 0,016% av skogen varje år, tack vare förhindrande åtgärder och aktiv brandbekämpning.

2. Yrke: att anlägga skogsbränder

INTERVJU

Visste du att det finns omkring 100 arter i Sverige som är helt beroende av skogsbränder för att kunna leva? För att hjälpa arterna görs så kallade naturvårdsbränningar. Det gynnar den biologiska mångfalden. Anders Granström arbetar på SLU, och skogsbränder är hans specialistområde. 

Vad är skillnaden på naturvårdsbränning och skogsbrand?

– Skillnaden är att naturvårdsbränning är en medveten åtgärd, under kontrollerade former. Det görs för att efterlikna en naturlig brand, men alltid under noggrann övervakning. 

Varför behövs naturvårdsbränning?

– I den här delen av världen är brand en naturlig del i skogsekosystemet. Skog antänds av blixten eller av människor, i intervaller på 50-300 år. Idag är vi bra på att släcka bränder snabbt, men utan eld utvecklas skogen på ett sätt som inte förekom långt tillbaka i tiden. Det historiska perspektivet är viktigt, eftersom arter förhåller sig till det. Med naturvårdsbränning vill man efterlikna en naturlig skogsstruktur, för att hjälpa de arter som behöver brand för att kunna leva.

Hur går en naturvårdsbränning till?

– Naturvårdsbränningen brukar göras sommartid och kan pågå i 5-10 timmar beroende på väder och på hur stort området är. Ofta samarbetar 6-12 personer. Några sköter vattenpump och slang och vattnar i ett bälte på 5-10 meter runt området, så att elden inte ska kunna sprida sig. Det är viktigt att det finns ett område som inte är brännbart vid kanten. Till exempel en sjö, en myr eller vattnad mark.

En eller två personer tänder elden med brinnande droppar av diesel eller bensin. Man arbetar i motvind, så att elden inte sprids för fort. Några patrullerar med vatten, beredda att släcka om elden sprider sig åt fel håll. Efter att elden brunnit ut måste man bevaka området under några dagar, och inte lämna platsen förrän elden har fått glöda ut helt.

I vilken typ av skog görs naturvårdsbränning?

– Oftast är det i naturreservat, där målet är att ta bort granar för att gynna andra arter. Det kan också göras inom skogsbruket, som en del i naturvårdsarbete. 

Vad händer med arterna i skogen när det brinner? Dör alla, eller finns det några som kan överleva?

– Granar är rätt känsliga för eld. Tall däremot, har tjock bark som står emot elden bra och kan klara av flera bränder. Ja, djur och växter på platsen dör. Man resonerar att de arter som är mera vanliga har god chans att återhämta sig. Men i Sverige finns det omkring 100 arter som är helt beroende av bränd skog för att kunna leva. Det är för deras skull naturvårdsbränning görs. 

Vilka arter dyker upp först efter branden?

– De första nya arterna som dyker upp är insekter som känner lukten av rök och flyger dit. Det kan hända redan inom några timmar efter branden, när det fortfarande ryker. De lägger sina ägg i brandskadade träd. Snart etablerar sig svampar som antagligen redan finns i området och som “vaknar” när det brunnit. Det kan vara sällsynta svampar som bara hittas på bränd mark. Andra svampar sprids dit via sporer. Svedjenäva och brandnäva är växter som är helt beroende av brand för att kunna gro. Deras frön kan ligga i marken i hundratals år och gror först när marken har brunnit.

– I stort sett alla träd trivs på bränd mark. Många lövträd, som björk, asp och sälg trivs särskilt bra. Björken sprider sina frön på sensommaren och kan gro i den brända skogen redan under det första året. Följande år gror nya plantor av tall och gran. En brand påverkar skogens struktur och artsammansättning under lång tid. Det går att märka effekterna under flera decennier.

Fakta

Brandljud

Visste du att det går att se på ett träd att det varit med om en eller flera skogsbränder? Det finns spår på de överlevande trädens årsringar. Spåren ser ut som ärr och kallas brandljud. En skada har skett i barken och trädet har försökt laga sitt sår. Brandljud kan avslöja om det är klimatet som orsakat branden eller om den verkar ha varit anlagd. På äldre träd kan man hitta brandljud från bränder flera hundra år tillbaka. Det går också att räkna ut under vilken del av året som branden skedde. Biologer som forskar på brandljud kan se mönster över tid och på så sätt försöka förutsäga nästa torra period.

3. Skogsbränder i världen

DAGS ATT LÄSA!

De senaste åren har antalet bränder till följd av torka ökat i världen. Områden i Ryssland, USA, Kanada och Australien har varit särskilt drabbade av skogsbränder. Med ett varmare klimat ökar risken för skogsbrand. 

Att bränna skog för att odla

På många platser i världen bränns skog för att göra plats för odlingsmark. Så var länge fallet även i Sverige, när vi var ett fattigt land. Att bränna skogen för att sedan kunna odla på marken kallas svedjebränning. När det sedan blir brist på näring i den odlade marken bränns en ny del av skogen på samma sätt. En negativ konsekvens av svedjebränning är att jorden kan bli alldeles för näringsfattig och inte gå att odla på. Om många träd och annan vegetation, annan växtlighet, försvinner kan det bli torrt och ostadigt i marken. Då finns det risk att den torra jorden blåser iväg eller rinner bort vid ett kraftigt regn. Att markens ytskikt försvinner kallas erosion.

Amazonas

Tropisk regnskog har ett unikt klimat som nästan är omöjligt att återskapa om skogen brunnit ner. Den biologiska mångfalden är mycket hög i just regnskogen, och träden tar upp mycket koldioxid och andra växthusgaser från atmosfären. Regnet som skapas i regnskogen är även bra för närliggande jordbruk och luftfuktigheten ger ett naturligt skydd mot brand. Men när allt fler av träden som binder både vatten och näringsämnen försvinner så påverkas förutsättningarna.

I Amazonas bränns eller skövlas skog för att man ska kunna odla andra växter, till exempel oljepalmer. Att skövla innebär att man hugger ner utan hänsyn till effekterna. År 2019 ökade antalet skogsbränder med hela 70 % jämfört med året innan i Amazonas. På 67000 ställen runt om i Brasilien satte människor eld på regnskogen. År 2020 var bränderna ännu fler. Om detta fortsätter riskerar regnskogen att förvandlas till savann. Det märks redan att djur- och växtarter som bor i regnskogen dör ut i en allt snabbare takt. 

Skogsbränderna och klimatet

Skogen binder stora mängder koldioxid. När skogen brinner frigörs den. Världens alla skogsbränder tillsammans, släpper ut många miljoner ton koldioxid årligen i atmosfären. Genom Parisavtalet har 194 av världens länder enats om att tillsammans nå 1,5 gradersmålet. Det innebär att vi ska göra allt vi kan för att den globala uppvärmningen inte ska överstiga 1,5 grader i förhållande till förindustriell nivå. Parallellt med att vi ställer om till ett levnadssätt som inte bidrar till global uppvärmning behöver vi också lära oss att hantera klimatförändringarnas effekter.

Somliga platser är mer utsatta än andra och ett förändrat klimat kommer att leda till fler sårbara platser i världen. I västra Nordamerika och runt medelhavet är prognosen att det kommer att blir ett klimat med mer utpräglad torka. I många områden på det norra halvklotet där det ofta brinner har man ännu inte tillgång till en effektiv brandbekämpning. Det gäller till exempel Sibirien, Kanada och Alaska. 

4. Vad kan du om skogsbränder?

QUIZ – Testa dina kunskaper!