Syfte
- Att utveckla kunskap om sociala, ekonomiska och politiska strukturer i samhället gällande sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av torka eller skogsbränder.
- Att utveckla kunskap om samhällsplanering och hur människans verksamheter påverkar naturens sårbarhet och hur risker kan förebyggas.
Genomförande
I del 1 får eleverna läsa en text om skogsbränder.
Del 2 består av en intervju som handlar om naturvårdsbränning för att gynna biologisk mångfald.
Del 3 innehåller text som handlar om skogsbränder i världen.
I del 4 finns en quiz, samt en valfri fördjupningsuppgift. Eleverna ska där skriva en kort motivering till vem som har ansvar att förhindra skogsbränder på utsatta platser.
Begrepp
Svedjebränning (svedjebruk): att antända en skog för att sedan kunna röja undan för annan odling.
Erosion: jordlager försvinner, blåser eller regnar bort.
Skövla: att hugga ner utan att visa hänsyn.
Vegetation: växter som befinner sig på markskiktet, i buskskiktet eller i trädskiktet.
Biologisk mångfald: variationen av arter som lever inom ett visst ekosystem.
Artsammansättning: relationen mellan arter inom ett visst ekosystem.
Brandljud: ärrvävnad på trädens årsringar från en tidigare brand.
MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
SMHI: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut.
Koppling till läroplanen och de globala målen
Koppling till Lgr22
Biologi i årskurs 7–9
Natur och miljö
– Lokala och globala ekosystem. Sambanden mellan populationer och tillgängliga resurser. Fotosyntes, cellandning, materiens kretslopp och energins flöden.
– Människans påverkan på naturen lokalt och globalt samt hur man på individ- och samhällsnivå kan främja hållbar utveckling. Betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Systematiska undersökningar och granskning av information
– Informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör biologi. Argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa.
Geografi i årskurs 7–9
Geografiska förhållanden, mönster och processer
– Jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet.
– Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jordbävningar. Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sårbarhet och hur risker kan förebyggas.
– Globala produktions- och konsumtionsmönster samt flöden av varor och tjänster.
Hållbar utveckling
– Vad klimat är och faktorer som påverkar klimatet. Människans påverkan på klimatet och konsekvenser av klimatförändringar för människa, samhälle och natur i olika delar av världen.
– Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.
– Lokalt, regionalt och globalt arbete för att främja hållbar utveckling.
Samhällskunskap i årskurs 7–9
Granskning av samhällsfrågor
– Lokala, nationella och globala samhällsfrågor och olika perspektiv på dessa.
– Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.
Svenska i årskurs 7–9
Läsa och skriva
– Gemensam och enskild läsning. Strategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syfte, avsändare och sammanhang. Att urskilja innehåll som kan vara direkt uttalat eller indirekt uttryckt i texten.
– Sammanfattning av texter.
– Gemensamt och enskilt skrivande. Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar.
Globala målen
Utomhuspedagogik, variation och fördjupning
En lektion om brand kan väcka obehag hos somliga. Ventilera gärna de tankar som väcks i gruppen.
Uppgift ute: Leta efter brandljud i en skog i ert närområde. Brandljud är ärrvävnad på trädens årsringar som avslöjar skada från en tidigare skogsbrand.
Har det brunnit i närheten? Kanske kan ni söka kontakt med en skogsägare som drabbats av skogsbrand, för en intervju?
Källor
Copernicus Climate Change Services (2021). Copernicus: En sommar av skogbränder och förödelse samt rekordutsläpp på norra halvklotet.
Forskning & Framsteg (2019). Historiska skogsbränder varnar inför framtiden.
Lunds universitet (2020). Ökad risk att Amazonas blir savann om inget görs.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (2019). MSB:s arbete med skogsbränderna 2018: tillsammans kunde vi hantera extrem skogsbrandsäsong.
Myndigheten för samhällsskydd och beredslap (2020). Brand i skog, mark och vegetation.
Naturvårdsverket. Naturvårdsbränning hjälper naturen på traven.
Skogen i Skolan. Svedjebränning.
Skogen i Skolan. När skogen brinner.
Skogsstyrelsen (2021). Frågor och svar om Skogsbränder.
Statens offentliga utredningar (2019). Skogsbränderna sommaren 2018.
Sveriges lantbruksuniversitet (2017). Fakta skog.
WWF (2019). Skogsbränderna sprids i Amazonas.