Visste du att myror har funnits på vår planet i över 100 miljoner år?
(Vi människor har bara funnits här i några futtiga 100 tusen år.) Myrorna har haft god tid på sig att organisera hur de bor och lever tillsammans. De är experter på att samarbeta, både med sina grannar i stacken och med flera andra arter. Kanske har vi människor ett och annat att lära av myrornas förmåga att organisera sig och hjälpas åt? I den här lektionen får du bekanta dig med några arter i den svenska skogen som utvecklat samarbeten.
1. Hur organismer delas in i grupper
DAGS ATT LÄSA!
Allt som lever kallas också för organismer. Man tror att det finns över 10 miljoner olika sorters organismer på jorden idag. De minsta organismerna är så små att vi inte kan se dem med blotta ögat. De kan vara uppbyggda av en enda cell. En av de största organismerna på jorden är blåvalen som kan bli 30 meter lång, har en tunga stor som en elefant och ett hjärta stort som en bil.
För att få ordning på alla levande organismer har vi människor delat in dem i olika grupper. Vi har djuren dit alla djur hör – från daggmask till älg. I gruppen som kallas växter ingår flercelliga organismer som producerar sin egen ”mat” med hjälp av fotosyntes. Björk och vitsippa är några exempel. Till svamparna hör exempelvis flugsvamp och kantarell. Svampar lever av att växa på djur och växter.
Att dela in arter i grupper gör det lättare för oss att känna igen och komma ihåg dem. I varje grupp finns flera undergrupper som visar vilka arter som liknar varandra eller är besläktade med varandra. Älgen och renen är båda hovdjur eftersom de har hovar eller klövar. Alla hovdjur och även många andra djur, ryms också i gruppen som kallas däggdjur, eftersom de föder levande ungar. Tillsammans med fiskar, fåglar, groddjur, kräldjur och insekter ingår de alla i gruppen djur.
2. Relationer mellan levande organismer
DAGS ATT LÄSA!
När olika arter samarbetar kallas det för symbios. Sådana samarbeten är vanliga i naturen och ibland är arter helt beroende av symbios för att kunna överleva. Det finns många exempel på symbios i den svenska skogen. Nu ska du få veta mer om hur några arter samarbetar.
Fakta
Träd och svampar
Tall och gran är de två vanligaste träden i Sverige, så du har säkert sett dem flera gånger. Vad du kanske inte har tänkt på är att dessa träd är helt beroende av svampar som växer runt omkring dem. Svampen tar sig in i växtens rötter där den kan få näring i form av kolhydrater (socker). Men svampen lämnar också något tillbaka till trädet. Med hjälp av ett nätverk av trådar som kallas för mycel tar svampen upp näringsämnen ur jorden som trädet får ta del av. Samarbetet mellan svampens mycel och trädens rötter bidrar också till att hålla ihop jorden så att marken blir stadigare.
Fakta
Bladlöss och myror
Bladlöss är små insekter som med en liten sugsnabel lever på att suga sockerrik saft ur växter. Bladlössens avföring innehåller mycket socker och det är något myrorna gillar. I stället för att attackera och äta upp bladlössen så kan myrorna skydda dem från andra fiender och i utbyte kan de äta lössens avföring. Myrorna kan till och med bära ned några bladlöss i sin myrstack där de får överleva under vintern. När våren kommer bär myrorna tillbaka bladlössen till växterna så att de kan fortsätta sin symbios.
Fakta
Lav
Lav består av två olika arter – en svamp och en alg – som samarbetar. Algen bidrar med energi som den får från solen och svampen bidrar med skydd och vatten. Lavar kan växa på sten eller på träd och skadar inte underlaget eftersom de saknar rötter. Eftersom lavar är känsliga och växer väldigt långsamt ska man inte plocka dem i onödan.
Parasiter
Motsatsen till symbios är parasitism. En organism som utnyttjar en annan organism utan att ge något tillbaka kallas för parasit. Värden för parasiten, alltså djuret eller växten som parasiten lever på, kan bli skadad, sjuk eller till och med dö. En del av organismerna i protistriket är parasiter. En sådan har upptäckts i en viss typ av tallar i Sverige. Nu är forskare oroade över att den sprider sig till de vanliga arterna av tall och på så sätt påverkar våra skogar genom att göra tallarna sjuka.
DAGS ATT SE EN FILM!
Filmen om Aspen
Nu ska du få se en film om trädet asp. Gör en tankekarta och skriv ”Aspen” i mitten. När du tittar ska du anteckna vilka arter som nämns i filmen. Efteråt kan du fundera över hur arterna är beroende av varandra.
I filmen finns det också möjlighet att klicka på saker för att lära dig mer om sådant du blir nyfiken på.
Några svåra ord som nämns i filmen:
- Död ved – Träd och stubbar som finns kvar i skogen men som inte längre växer. Död ved kan skapas av ett träds höga ålder, sjukdomar, väder och vind eller genom att människan med avsikt kapar och låter träd ligga kvar. Död ved är viktig för många organismer.
- Rotskott – Skott som växer från rötterna på ett träd, till skillnad från skott som växer från frön. I en asp som kapas ökar mängden rotskott.