Det brukar sägas att livet är ett lotteri. Du kan inte bestämma var du föds eller hur du ser ut. Tänk om du hade varit en insekt… I den här lektionen får du välja en insekt att ta reda på lite mer om.
1. Välj din insekt
DAGS ATT LÄSA!
Kika igenom listan här nedanför och välj ut en insekt som du tycker verkar extra intressant. Vid varje insekt finns en länk till mer fakta om just den insekten. När du valt din insekt ska du läsa all fakta om den arten.
Fakta
Svart majbagge
Den fullvuxna svarta majbaggen liknar nästan en gigantisk myra med sin stora bakdel. Det kan vara svårt att se skillnad på svart majbagge och violett majbagge som båda skimrar i blålila. Majbaggen lägger sina ägg på marken. När äggen kläcks klättrar larverna upp på blommor. Där kryper larverna upp på bin och liftar hem till binas bon. Majbaggens larver går igenom flera larvstadier medan de äter upp binas ägg, larver och förråd av pollen och nektar. Det kallas att de är parasiter på bina.
Mer fakta
Fakta
Hoppstjärt
Hoppstjärtar är små, upp till 6 millimeter långa, vinglösa djur. I Sverige finns det fler än 300 arter av hoppstjärtar. Med hjälp av sin ”hoppgaffel” som ligger infälld under kroppen kan hoppstjärten slungas iväg i imponerande hopp.
Mer fakta
Fakta
Granbarkborre
Granbarkborren är en liten brun skalbagge som är cirka 4 millimeter lång. Den gnager sig in i granar för att para sig och lägga ägg. Det gör att granarna skadas eller dör. Det är lätt att känna igen spår från granbarkborre, som hål i barken och snirkliga mönster på trädet. Under långa, varma och torra somrar hinner granbarkborren para sig flera gånger. Torka gör också att granar är extra känsliga för angrepp.
Mer fakta
Fakta
Tvestjärt
Tvestjärten är mest känd för sin tång som sitter längst bak på kroppen och som den använder för att försvara sig med. Tvestjärten är mest aktiv på natten. Den trivs i trånga mörka utrymmen där det inte är för torrt. Tvestjärtar äter det mesta, men bladlöss verkar vara en favoriträtt. Det finns flera arter av tvestjärt i Sverige.
Mer fakta
Fakta
Aurorafjäril
Hanar av aurorafjäril har orange fläckar på vingarna. Men annars är det här en fjäril som är skicklig på att gömma sig. Undersidan av vingarna är grön- och vitfläckiga. Så fjärilen kan enkelt smälta in, exempelvis vid blomkorgen av växten hundkäx. Fjärilens puppor liknar knoppar på en växtstjälk vilket också fungerar mycket bra som kamouflage. Aurorafjärilen finns i hela Sverige men är sällsynt i Norrland.
Mer fakta
Fakta
Bålgeting
Bålgetingen är Nordens största geting. Deras drottningar kan bli så långa som 3,5 centimeter. Den här getingsorten har ett lugnt temperament, men när den väl blir oroad så knäpper den ljudligt med sina käkar. Bålgetingen är mer aktiv på natten än andra getingar och syns ofta vid olika utebelysningar.
Mer fakta
Fakta
Läderbagge
Läderbaggens hanar avger en doft som påminner om gammalt läder eller torkade plommon. Larverna kläcks i ihåligheter i lövträd. I Sverige är det oftast ekar. Läderbaggen påverkar andra arters livsmiljö genom att de utvidgar håligheterna i trädet.
Mer fakta
Fakta
Hallonblomfluga
Hallonblomflugan brukar ofta hålla till i en lövskog med många örter. Den är inte så kräsen som många av dess släktingar och kan hittas även i ängs- och hagmarker, eller i skogsbryn och trädgårdar. I sin jakt på sällskap flyger hanarna varv efter varv på en förutbestämd bana och kikar på blommorna om det sitter någon hona där.
Mer fakta
Fakta
Grön flodtrollslända
Den gröna flodtrollsländan vill alltid vara nära rinnande vatten. Under minst två års tid utvecklas larven nere på botten, på djupare vatten. Det är oftast hanarna man ser när de patrullerar längs flodstränderna. Det verkar som att den gröna flodtrollsländan helst väljer klara och rena vattendrag som flyter genom skogsmarker.
Mer fakta
Fakta
Dödskallefluga
Ryggskölden på denna fluga är mörk med ett antal mer eller mindre tydliga grå tvär-och längdstrimmor, dessa bildar tillsammans ett mönster som påminner om en dödskalle. Dödskalleflugan kan man se i gläntor och bryn där den kan flyga snabbt på ett par meters höjd.
Mer fakta
Fakta
Ekoxe
Ekoxen är Europas största skalbagge. De välutvecklade hanarna förväxlar man inte med någon annan art då de har flera centimeter långa, förgrenade käkar. Om man räknar med käkarna kan hanarna bli upp till åtta cm långa. Honorna som har mindre käkar är ofta runt fyra cm långa. Arten brukar flyga i skymningen och lockas till lövträd av doften från trädens sav.
Mer fakta
Fakta
Silversandbi
Silversandbiet är ett medelstort bi med en kroppslängd på sju till nio millimeter. Biet trivs bäst i öppna sandtallskogar eller hedmarker med större områden med sand. Sandbiet gräver ut sitt bo i finsand. Det är viktigt med rätt typ av sand eftersom ingången till boet måste forceras varje gång honan lämnar av sin last med pollen.
Mer fakta
Fakta
Dvärgflickslända
Dvärgflicksländan är mycket liten och glänser i grönaktiga metallfärger. Den är inte så vanlig. Det bästa sättet att hitta den verkar vara genom slaghåvning, att försöka fånga den med en fjärilshåv. Dvärgflicksländor trivs bäst vid nästan igenvuxna gölar. Inför parningen flyger djuren i en slags hoppande dans om varandra. Sina ägg lägger den strax under vattenytan, vid vattenväxter.
Mer fakta
Fakta
Skägglavmätare
Skägglavmätaren trivs i urskogsliknande barrskogar. Den behöver lav, helst skägglav, för att trivas. Under de senaste 20 åren har skägglavmätaren endast synts i större mängd i Uppland, Dalarna, Ångermanland och Åsele lappmark.
Mer fakta
Fakta
Skogsrödmyra
Det här är en myra som verkar gilla höga höjder. Den har hittats i hela Europa men i söder så har det endast varit på högre höjd. I Norden förekommer arten ända upp till kalfjället. Skogsrödmyran bor ofta i stubbar eller annan murken ved på marken men den kan också bo nere i gångar i jorden.
Mer fakta
Fakta
Svart guldbagge
Den svarta guldbaggen är 1,6-2,2 centimeter lång och har en klumpig kropp och långa ben med kraftiga klor. Översidan är svart med vita/ljusgula fläckar. Utbredningen av arten sträcker sig från Väst- och Sydeuropa österut till Turkiet. Svart guldbagge förekommer ofta i samma träd som läderbagge och andra rödlistade insekter.
Mer fakta
Fakta
Ögonvägstekel
Ögonvägstekel kan hittas i många olika miljöer. Både öppna och glest skogsbevuxna områden, exempelvis hedar, alvarmarker, stränder, ängar, inlandsdyner, skogskanter och bebyggda områden. De äter gärna spindlar, t.ex. vargspindlar eller vårnätspindlar
Mer fakta
Fakta
Gulringad vedharkrank
Den gulringade vedharkranken har svart grundfärg och sju klargula tvärränder på bakkroppen.Arten behöver gamla, halvt nedbrutna träd att bo i. Troligtvis spelar det ingen större roll vilken slags träd det är. Det som är viktigt för den gulringade vedharkranken är istället hur nedbrutet trädet är.
Mer fakta
Fakta
Getinglik tigerfluga
Det här är en stor och långsträckt fluga med sex till åtta gula tvärband på bakkroppen, det gör att den faktiskt liknar en geting. Den getinglika tigerflugan förkommer främst i närheten av våtmarker och stränder med multnande lågor, liggande träd, och stammar av lövträd. I Sverige är den vanligast i närheten av björkar.
Mer fakta
2. Lär känna din insekt
UPPGIFT
Dags att göra en tankekarta
- Skriv namnet på din art i mitten och skriv dessa rubriker runt om:
kännetecken, förekomst, föda, livscykel, fiender, andra intressanta fakta. - Skriv ned saker du minns från texten vid de olika rubrikerna. Det får gärna vara flera fakta vid varje rubrik.
DAGS ATT SKRIVA!
Skriv en faktatext
Nu ska du skriva en egen beskrivande text om din art med hjälp av din tankekarta. Använd alla rubriker så kommer din text att bli riktigt bra.
- Namn och eventuell undergrupp
- Kännetecken
- Förekomst
- Förökning/livscykel
- Intressanta fakta
3. Avbilda din insekt
DAGS ATT RITA!
Rita din insekt
Hur ser din insekt ut egentligen? Titta ordentligt på bilden och tänk på anatomin. Använd gärna en sökmotor för att hitta fler bilder med vyer som visar delar som är svåra att se på ursprungsbilden.
- Hur många delar har kroppen?
- Hur många är benen, var sitter de?
- Är antennerna långa, korta, böjda eller raka?
- Vilken form har huvudet?
- Hur ser ögonen och munnen ut?
- Vilka färger och nyanser ser du?
2. Skissa din insekt! Att skissa är att rita löst med en blyertspenna, så att det lätt går att ändra. Använd inga färger ännu. Gå till steg 3 när du skissat klart.
3. Visa din skiss och bilden på insekten för 1–2 klasskamrater. De hjälper dig genom att titta efter vad som kan bli ännu mer likt den riktiga insekten.
4. Gör ändringar i din skiss. Börja sedan rita med färger och tydligare linjer.