Ladda ner som PDF:
Ta med dig:
- Konservburkar (en burk rymmer 6-8 kritor) Locket på burkarna får gärna hänga kvar, var försiktig med de vassa kanterna.
- Fingertjocka pinnar
- Täljknivar
- Grensax/sekatör
- Lite fuktig jord/sand
Genomförande
Det går att göra kolkritor både med och utan bark. Att skala pinnarna kan vara ett bra tillfälle för eleverna att lära sig hantera en kniv.
Dela pinnarna i lagom långa stycken, de ska inte sticka upp ovanför burken. Häll lite sand i botten på burken och ställ pinnarna så rakt som möjligt. Fyll på med sand runt alla pinnar. Fyll det översta lagret i burken med fuktig sand. Tryck till ordentligt så att det blir som ett ”lock”. Vik över plåtburkens lock om det fortfarande hänger kvar.
Sätt burken upp och ner i eldstaden. Tänd en eld och dra sedan brinnande ved runt burken. Se till att bädda in hela burken i eld. Om ni bränner flera burkar se till att de inte står för nära varandra utan att det brinner ordentligt runt varje burk.
Elda gärna i två timmar om det är färska pinnar, med torra pinnar räcker det oftast med en timme. Låt sedan burkarna svalna ordentligt innan kritorna tas ut annars kan de börja brinna. Använd tjocka arbetshandskar eller dylikt när du hanterar burken så att du inte bränner dig.
OBS! Allemansrätten tillåter eldning i naturen, men bara om det görs med stor försiktighet.
Allemansrätten
Allemansrätten kan sammanfattas i att man inte ska störa och inte förstöra när man är ute i naturen. Den innebär att alla har rätt att vistas ute i skog och mark, men att vi även är skyldiga att ta hänsyn till vår omgivning, till växt- och djurlivet, markägare och andra människor.
Allemansrätten gäller så fort vi är i naturen, till exempel när vi joggar, paddlar, plockar svamp eller bara gör en utflykt i skogen. Allemansrätten är ofta helt naturlig för oss i Sverige och vi ser den som en självklarhet, men det kan vara andra regler i övriga världen, framför allt i länder utanför Norden.
Mer om kolkritor
Kolkritor tillverkas genom torrdestillering av pinnarna, en process som också kallas pyrolys. När trä upphettas utan tillgång till syre sker det ingen förbränning. Istället bildas flytande ämnen i form av tjära, gasformiga ämnen som består bland annat av metan, väte, koldioxid och kolmonoxid, så kallad pyrolysgas, och fast ämne i form av träkol. Denna process används vid framställningen av grillkol och förr i tiden tillverkades stora mängder kol i så kallade kolmilor. Kolet användes framförallt som värmekälla vid järnframställning.
Tänkt på! Du måste ha markägarens tillstånd för att ta färska kvistar och sly. Men det går bra att ta pinnar från marken, se bara till att de inte börjat brytas ner för mycket utan fortfarande är hårda. Ett tips är att använda pinnar av olika trädslag och jämföra de olika kritorna.
Koppling till centralt innehåll i grundskolans kurser
Kursplaner för grundskolan
Lgr22: Åk 4-6
Idrott och hälsa
- Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten och dess tillämpning i praktiken.
Slöjd
- Metall, textil, trä och andra material. Materialens egenskaper, användningsområden och kombinationsmöjligheter med varandra.
Lgr22: åk 7-9
Idrott och hälsa
- Rättigheter och skyldigheter i naturen enligt allemansrätten och dess tillämpning i praktiken.
Ladda ner som PDF: