Syfte
- Att få inblick i hur trä från skogen kan bli till hus och byggnader.
- Att få en inblick i konstruktionsdetaljer, och variation i byggnadsteknik och hur de kan skilja sig åt beroende på klimatanpassning eller lokala förutsättningar.
- Att reflektera över sociala värden av att ha natur och naturmaterial inpå knuten. Att reflektera över ”hållbart byggande”.
Förberedelser
Om ni ska bygga modeller av hus behövs (överblivet) trämaterial, limpistoler, målarfärg, material till fönster, rutat papper för att skissa på sin konstruktion eller kanske till och med ett digitalt program för 3D-skisser.
Genomförande
Att tänka som en arkitekt är spännande och processen att gå från idé, till färdig produkt utvecklar elevernas förmåga till både problemlösning och undersökande/omprövande/systematiska arbetssätt. Då eleverna ska bygga en modell av ett hus kan de börja med att bestämma sig för byggteknik och vilka tekniska lösningar som behövs för just det geografiska läge huset ska placeras på. Ska fasader förproduceras och monteras ihop eller ska de bygga med en planka i taget? Vilka delar av husets konstruktion ska bestå av trä? Hur formger de detaljer på huset?
Eleverna kan arbeta självständigt eller i par.
I del 1 läser eleverna en intervju med en arkitekt.
Del 2 består av en läsuppgift om materialet trä. I slutet av lektionsdelen finns en valfri fördjupningsuppgift där eleverna ska ta reda på mer om träslagens olika egenskaper och användningsområden.
I del 3 läser eleverna om olika sätt att bygga hus. Denna del avslutas med en uppgift där eleverna ska rita eller bygga ett eget trähus i skalenlig modell.
Begrepp
Virke: trämaterial.
Träfibrer: trä byggs upp av likadana trådar som sitter tätt ihop, fibrer. Ju tätare fibertrådarna sitter, desto högre densitet har träslaget (täthet=densitet).
Råvara/råmaterial: en naturresurs som kan används för att skapa ett material eller en produkt.
Konstruera: skapa/bygga.
Grön kil: ett naturområde i tätare bebyggelse.
Utomhuspedagogik, variation och fördjupning
- Skiljer sig trähus från varandra utseendemässigt i olika länder? Hur ser olika kulturer på bostäder av hållbart material? Spelar klimatet roll för hur/var man bygger sitt trähus? Låt eleverna fördjupa sig i olika typer av trähus och diskutera på vilket sätt man anpassar sig efter förutsättningar som miljö, materialtillgång, ekonomi och kulturella normer.
- Undersök trädslag och träslag – hur ser träden ut som ger de olika träslagen?
- Här kan ni fördjupa er i de vanligaste träslagens egenskaper.
- Ta gärna hjälp av Skogen i Skolans sida som handlar om svenska träd.
Koppling till läroplanen och de globala målen
Koppling till Lgr22
Geografi i årskurs 7–9
Geografiska förhållanden, mönster och processer
– Rumslig utbredning av sårbara platser på jorden, till exempel områden som riskerar att återkommande drabbas av översvämningar, torka eller jordbävningar. Hur samhällsplanering och människans verksamheter påverkar sårbarhet och hur risker kan förebyggas.
– Globala produktions- och konsumtionsmönster samt flöden av varor och tjänster.
Hållbar utveckling
– Människors tillgång till och användning av förnybara och icke-förnybara naturresurser och hur det påverkar människans livsmiljöer. Intressekonflikter kring naturresurser.
– Lokalt, regionalt och globalt arbete för att främja hållbar utveckling.
Slöjd i årskurs 7–9
Slöjdens material, verktyg och hantverkstekniker
– Metall, textil, trä och andra material. Materialens kombinationsmöjligheter med varandra.
Slöjdens arbetsprocesser
– Slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden, framställning samt reflektion över arbetsprocessen och resultatet. Hur delarna i arbetsprocessen samverkar och påverkar resultatet.
– Undersökande av olika material och hantverkstekniker utifrån deras kombinations- och konstruktionsmöjligheter.
Slöjdens uttryck och betydelse för hållbar utveckling
– Design, mode, konsthantverk och hemslöjd från olika kulturer och tider som inspirationskällor för det egna skapandet.
– Jämförelser mellan olika slöjdmaterial utifrån deras kvalitet och påverkan på miljön, till exempel mellan natur- och konstmaterial, förnybara och icke förnybara material.
– Resurshushållning genom återbruk, reparation samt vård av material och föremål.
Teknik i årskurs 7–9
Teknik, människa, samhälle och miljö
– Konsekvenser av teknikval utifrån ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter av hållbar utveckling.
– Hur tekniken möjliggjort vetenskapliga upptäckter och hur vetenskapen har möjliggjort tekniska innovationer.
– Hur föreställningar om teknik påverkar individers användning av tekniska lösningar och yrkesval.
Tekniska lösningar
– Tekniska lösningar för hållfasta och stabila konstruktioner samt betydelsen av materialens egenskaper, till exempel drag- och tryckhållfasthet, hårdhet och elasticitet.
– Bearbetning av råvara till färdig produkt och hantering av avfall i någon industriell process, till exempel vid tillverkning av livsmedel och förpackningar.
Arbetsmetoder för utveckling av tekniska lösningar
– Teknikutvecklingsarbetets olika faser: identifiering av behov, undersökning, förslag till lösningar, konstruktion och utprövning. Hur faserna i arbetsprocessen samverkar i det egna arbetet och i teknikutvecklingsarbeten i samhället, till exempel inom arkitektur och kollektivtrafik.
– Hur digitala verktyg kan användas i teknikutvecklingsarbete, till exempel för att göra ritningar och simuleringar.
– Dokumentation av tekniska lösningar: skisser, ritningar, fysiska och digitala modeller samt rapporter som beskriver teknikutvecklings- och konstruktionsarbeten.
Globala målen
Källor
Eric Borgström och Johan Fröbel (2017). KL-Trähandbok.
Svenskt trä (2021). Träbyggnader världen över.