Djurspår i snö

Biologi

Svenska

Idrott och hälsa

Ca 1-2 tim

Åk 1-3, Åk 4-6

Vinter

Ladda ner som PDF:

Djurspår i snö

Ta med dig:

Djurspårskort (gärna inplastade)
Djurbilder (gärna inplastade)
Häftstift eller kartnålar.

Genomförande

Vinter är tiden då det är lätt att arbeta med spår och spårtecken i naturen. Vilket djur passar till vilket djurspårskort? Varför?

Dela in eleverna i grupper (eller i par). Lägg djurspårskorten på marken eller fäst på träd. Fördela ut djurbilderna till grupperna.
Läs upp den fakta om de olika djuren som finns nedan.
Ge grupperna i uppdrag att placera ut djurspårskorten vid rätt djurbild.
Låt grupperna redovisa och diskutera tillsammans varför de tror att spåret och spillningen tillhör just det specifika djuret.
Ge er sedan gärna ut tillsammans i skogen och leta spår, spillning osv.

Fakta om djuren

Hare (spårkort nr 1) Haren skuttar fram. Den sätter sina framfötter först i linje efter varandra och sätter sedan sina bakfötter framför. Haren kan spärra ut tårna ordentligt, särskilt på baktassarna och därmed ta sig fram ganska obehindrat i både djup och lös snö. Spillning: Haren äter sin mat två gånger. Efter första gången den har ätit så släpper den ut en grön spillning som haren sedan äter upp igen. Maten kommer ut en andra gång i form av små bruna, runda och torra kulor.

Rådjur (spårkort nr 2) Rådjuret är ett litet hjortdjur och deras fötter kallas för klövar. Deras klövspår är ganska små, ungefär 5 cm långa. Rådjur är dåligt anpassade till djup snö. Deras små och smala klövar sjunker ner och de har svårt att komma åt födan och att förflytta sig snabbt när det är djup snö. Det här gör att de kan få svårt att klara sig de vintrar som är snörika. Spillning: Rådjurets spillning ser ut som små bönor och ligger oftast i mindre högar. Färgen är svart men går mer åt brun färg när spillningen är gammal och har torkat.

Fortsättning, fakta om djuren

Räv (spårkort nr 3) Räven klarar sig bra i snö. Den rör sig vanligen genom att trava. Vid travet sätts baktassen i framtassens just lämnade spår. Det är en gångart som sparar energi när djuret ska röra sig i snö. Vintertid springer räven därför längre sträckor i gamla fotspår i snön, eller längs skid- och skoterspår. Spillning: Utseendet ser lite olika ut berorende på vad räven har ätit, men spillningen ser oftast ut som en mörk korv med en spets i ena änden.

Älg (spårkort nr 4) Älgar har förhållandevis stora klövar, spåravtryck/spårstämpel från en vuxen älg kan var mellan 12-16 cm långa. När en älg går i snö särar den på klövarna, detta gör så att älgen inte sjunker ner så djupt i snön. Älgar kan också lyfta sina bakben högre och använder en speciell gångstil när det är djup snö att gå i. När man studerat älgar som lever där det är mycket snö har man sett att de har större klövar och längre ben än älgar som lever mer söder ut. De älgarna är helt enkelt mer anpassade till den miljö de lever i. Spillning: Är oftast runda och avsmalnande i ena ändan och mellan 2-3 cm långa, ligger ofta i samlade högar. På vintern är spillningen mörk och på sommaren mer grönaktig och lösare.

Vildsvin (spårkort nr 5) Vildsvinets klövar är tämligen små i proportion till djurets storlek. Klövens längd är oftast under 7 cm. Avtrycket är nästan lika brett som långt. Vildsvinet klarar sig förhållandevis väl i snön. Deras stora utmaning är dock att hitta mat om snötäcket blir för tjockt och det är tjäle i marken. Svårast blir det för de vildsvin som inte ännu har hunnit blivit vuxna. Spillning: De ser ut som svarta, tjocka och bullformade korvar, ca 3–4 cm tjocka. Ibland har korvarna slät yta, men ofta består de av mindre kulor som pressats ihop.

Mus (spårkort nr 6) Spår från olika sorters möss (skogs-, fält-, husmus) liknar oftast varandra. Förutom fotavtryck lämnar de efter sig en släprand i snön efter svansen. I snödrivor kan de förflytta sig genom att hoppa framåt. Möss har oftast sina bon under snön eller i andra skyddade miljöer. Har musen ett bra matförråd i sitt bo så klarar de vintern väl. Spillning: En mus kan lämna efter sig upp till 70 spillningar per dygn och gör det oftast medans djuret rör sig framåt (under sin transportsträcka). Spillningen är som små svarta riskorn, med spetsiga ändar.

Lodjur (spårkort nr 7) Lodjuret är ett mycket skyggt kattdjur och det är svårt att få se dem, men lättare är att hitta deras spår. Lodjuret har liknande spåravtryck som andra kattdjur. Lodjuret har runda spår med fyra tår som syns i spårstämpeln. Dessa är inte symmetriskt formade (liksidiga) då framtassens andra tå sticker längre ut än de andra tårna. Lodjurets förhållandevis stora tassar fungerar nästan som snöskor och gör att de kan gå på snön utan att sjunka ner. Pälsen på trampdynorna skyddar även mot snö och kyla. Kattdjur, som exempelvis lodjuret och hunddjur som exempelvis räv är tågångare, vilket innebär att de sätter hela tån i marken men håller mellanfoten upplyft över marken. Detta gör att de kan springa snabbt. Spillning: Precis som huskatter så gräver lodjur ofta ner sin spillning, men inte alltid. Spillningen ser ut som en brun eller svart korv, precis som huskattens, men mycket större.

Varg (spårkort nr 8) Vargens spår är stora och kan vara 10–13 cm långa och 8–10 cm breda. De har fyra tår och en tydlig trampdyna, och man kan ofta se klomärken eftersom vargen inte kan dra in klorna. Emellan trampdynorna formas snön som ett X vilket är ett särskilt kännetecken för att identifiera vargspår. Spåren ligger vanligtvis i en rak linje eftersom vargen rör sig effektivt för att spara energi. Spillning: Vargens spillning är stor, 10–15 cm lång och 2–3 cm tjock. Den är ofta mörk och innehåller hår, ben eller andra rester av det vargen ätit. Spillningen hittas ofta på stigar där vargen markerar sitt revir.

Ren (spårkort nr 9) Renens spår är ungefär 8–12 cm långa och 6–9 cm breda. De är rund till formen där de två klöverna möts i en cirkel. Under vinterhalvåret äter renen framförallt lav som den hittar under snön eller hängandes från träd. Du kan även se fodergropar där renen grävt i snön för att hitta mat. Med sina specialutformade klövar gräver de gropen tillräckligt vid för att hornen ska få plats och inte dra ned snö i gropen.

Spillning: Renens spillning är små och ovala, ungefär 1–2 cm långa. Den är mörkbrun eller svart och fast när renen äter torr föda, som lav och hö. På sommaren, när födan är grön och saftig, kan spillningen vara mjukare och mer klumpig.

Ekorre (spårkort nr 10) Ekorrens spår är små och hoppar fram i par. Bakfötterna, som är större (ca 3–4 cm långa), landar framför de mindre framfötterna (ca 2–3 cm långa) i varje spårgrupp. Spåren ligger i ett hoppmönster, med avstånd mellan spårgrupperna på 30–50 cm, beroende på hur snabbt ekorren rör sig. Spåren hittas ofta vid träd eller i snö där ekorren har letat efter mat. Ekorren lämnar en del av toppen av kotten när de äter. Spillning: Ekorrens spillning är små och runda eller ovala, ungefär 5–8 mm långa. Den är oftast mörkbrun eller svart och blir ljusare när den torkar. Spillningen hittas ofta nära träd eller platser där ekorren har ätit, som under granar eller vid gömställen för föda.

Mård (spårkort nr 11) Mårdens spår är små, ungefär 5–7 cm långa och 3–4 cm breda, med fem tår som ofta syns tydligt. Spåren kan ha klomärken och sitter ofta i hoppande mönster, eftersom mården rör sig genom att skutta. Avstånden mellan spårgrupperna kan vara 40–100 cm, beroende på hur snabbt den rör sig. När mården springer sprätter den snön framför spåren, på så sätt går det att identifiera åt vilket håll mården springer. Spåren hittas ofta i skogsområden, särskilt nära träd och steniga platser. Spillning: Mårdens spillning är smal och vriden, ofta omkring 8–10 cm lång och 0,5–1 cm tjock och avslutas med en spets. Den är mörk och kan innehålla rester av mat, som bär, hår, fjädrar eller små ben. Spillningen hittas ofta på stenar, stockar eller andra upphöjda platser där mården markerar sitt revir.

Förslag på fortsatt arbete

Ta reda på vad djuren äter innan och under vintern.
Hur påverkar olika typer av vintrar olika djurarter och dess populationer?

Koppling till centralt innehåll i grundskolans kurser

Kursplaner för grundskolan

Lgr22: Åk 1-3

Biologi

Året runt i naturen

Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och årstider.
Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.

Idrott och hälsa

Friluftsliv och utevistelse

Utforskande av möjligheter till och genomförande av vistelse, lekar och rörelser i natur- och utemiljö.

Lgr22: Åk 4-6

Biologi

Natur och miljö

Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.

Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.

Svenska

Tala, lyssna och samtala

Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor. Samt resonera och argumentera i olika samtals-situationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.