Ladda ner som PDF:
Ta med dig:
- Djurspårskort (gärna inplastade)
- Djurbilder (gärna inplastade)
- Häftstift eller kartnålar.
Genomförande
Vinter är tiden då det är lätt att arbeta med spår och spårtecken i naturen. Vilket djur passar till vilket djurspårskort? Varför?
- Dela in eleverna i grupper (eller i par). Lägg djurspårskorten på marken eller fäst på träd. Fördela ut djurbilderna till grupperna.
- Läs upp den fakta om de olika djuren som finns nedan.
- Ge grupperna i uppdrag att placera ut djurspårskorten vid rätt djurbild.
- Låt grupperna redovisa och diskutera tillsammans varför de tror att spåret och spillningen tillhör just det specifika djuret.
- Ge er sedan gärna ut tillsammans i skogen och leta spår, spillning osv.
Fakta om djuren
Hare (spårkort nr 1) Haren skuttar fram. Den sätter sina framfötter först i linje efter varandra och sätter sedan sina bakfötter framför. Haren kan spärra ut tårna ordentligt, särskilt på baktassarna och därmed ta sig fram ganska obehindrat i både djup och lös snö. Spillning: Haren äter sin mat två gånger. Efter första gången den har ätit så släpper den ut en grön spillning som haren sedan äter upp igen. Maten kommer ut en andra gång i form av små bruna, runda och torra kulor.
Rådjur (spårkort nr 2) Rådjuret är ett litet hjortdjur och deras fötter kallas för klövar. Deras klövspår är ganska små, ungefär 5 cm långa. Rådjur är dåligt anpassade till djup snö. Deras små och smala klövar sjunker ner och de har svårt att komma åt födan och att förflytta sig snabbt när det är djup snö. Det här gör att de kan få svårt att klara sig de vintrar som är snörika. Spillning: Rådjurets spillning ser ut som små bönor och ligger oftast i mindre högar. Färgen är svart men går mer åt brun färg när spillningen är gammal och har torkat.
Fortsättning, fakta om djuren
Räv (spårkort nr 3) Räven klarar sig bra i snö. Den rör sig vanligen genom att trava. Vid travet sätts baktassen i framtassens just lämnade spår. Det är en gångart som sparar energi när djuret ska röra sig i snö. Vintertid springer räven därför längre sträckor i gamla fotspår i snön, eller längs skid- och skoterspår. Spillning: Utseendet ser lite olika ut berorende på vad räven har ätit, men spillningen ser oftast ut som en mörk korv med en spets i ena änden.
Älg (spårkort nr 4) Älgar har förhållandevis stora klövar, spåravtryck/spårstämpel från en vuxen älg kan var mellan 12-16 cm långa. När en älg går i snö särar den på klövarna, detta gör så att älgen inte sjunker ner så djupt i snön. Älgar kan också lyfta sina bakben högre och använder en speciell gångstil när det är djup snö att gå i. När man studerat älgar som lever där det är mycket snö har man sett att de har större klövar och längre ben än älgar som lever mer söder ut. De älgarna är helt enkelt mer anpassade till den miljö de lever i. Spillning: Är oftast runda och avsmalnande i ena ändan och mellan 2-3 cm långa, ligger ofta i samlade högar. På vintern är spillningen mörk och på sommaren mer grönaktig och lösare.
Vildsvin (spårkort nr 5) Vildsvinets klövar är tämligen små i proportion till djurets storlek. Klövens längd är oftast under 7 cm. Avtrycket är nästan lika brett som långt. Vildsvinet klarar sig förhållandevis väl i snön. Deras stora utmaning är dock att hitta mat om snötäcket blir för tjockt och det är tjäle i marken. Svårast blir det för de vildsvin som inte ännu har hunnit blivit vuxna. Spillning: De ser ut som svarta, tjocka och bullformade korvar, ca 3–4 cm tjocka. Ibland har korvarna slät yta, men ofta består de av mindre kulor som pressats ihop.
Mus (spårkort nr 6) Spår från olika sorters möss (skogs-, fält-, husmus) liknar oftast varandra. Förutom fotavtryck lämnar de efter sig en släprand i snön efter svansen. I snödrivor kan de förflytta sig genom att hoppa framåt. Möss har oftast sina bon under snön eller i andra skyddade miljöer. Har musen ett bra matförråd i sitt bo så klarar de vintern väl. Spillning: En mus kan lämna efter sig upp till 70 spillningar per dygn och gör det oftast medans djuret rör sig framåt (under sin transportsträcka). Spillningen är som små svarta riskorn, med spetsiga ändar.
Lodjur (spårkort nr 7) Lodjuret är ett mycket skyggt kattdjur och det är svårt att få se dem, men lättare är att hitta deras spår. Lodjuret har liknande spåravtryck som andra kattdjur. Lodjuret har runda spår med fyra tår som syns i spårstämpeln. Dessa är inte symmetriskt formade (liksidiga) då framtassens andra tå sticker längre ut än de andra tårna. Lodjurets förhållandevis stora tassar fungerar nästan som snöskor och gör att de kan gå på snön utan att sjunka ner. Pälsen på trampdynorna skyddar även mot snö och kyla. Kattdjur, som exempelvis lodjuret och hunddjur som exempelvis räv är tågångare, vilket innebär att de sätter hela tån i marken men håller mellanfoten upplyft över marken. Detta gör att de kan springa snabbt. Spillning: Precis som huskatter så gräver lodjur ofta ner sin spillning, men inte alltid. Spillningen ser ut som en brun eller svart korv, precis som huskattens, men mycket större.
Förslag på fortsatt arbete
- Ta reda på vad djuren äter innan och under vintern.
- Hur påverkar olika typer av vintrar olika djurarter och dess populationer?
Koppling till centralt innehåll i grundskolans kurser
Kursplaner för grundskolan
Lgr22: Åk 1-3
Biologi
Året runt i naturen
- Årstidsväxlingar i naturen. Några djurs och växters livscykler och anpassningar till olika livsmiljöer och årstider.
- Djur, växter och svampar i närmiljön, hur de kan grupperas samt namn på några vanligt förekommande arter.
Idrott och hälsa
Friluftsliv och utevistelse
- Utforskande av möjligheter till och genomförande av vistelse, lekar och rörelser i natur- och utemiljö.
Lgr22: Åk 4-6
Biologi
Natur och miljö
Vad liv är och hur livets utveckling kan förklaras med evolutionsteorin. Biologisk mångfald och organismers anpassningar till miljön.
Hur djur, växter och svampar kan identifieras och grupperas på ett systematiskt sätt, samt namn på några vanligt förekommande arter.
Svenska
Tala, lyssna och samtala
Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor. Samt resonera och argumentera i olika samtals-situationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
Idrott och hälsa
Friluftsliv och utevistelse
Utforskande av möjligheter till och genomförande av friluftsaktiviteter, lekar och rörelser i skiftande natur- och utemiljöer under olika årstider.
Ladda ner som PDF: