Människor är experter på att uppfinna saker. Vi skapar prylar, verktyg och till och med helt nya material som gör vår tillvaro bättre. Titta dig omkring i rummet. Du ser förmodligen många användbara saker. Till exempel stolen du sitter på eller den stora tavlan i klassrummet. Alla saker är tillverkade av något material. I den här lektionen ska du få fundera över vilka egenskaper olika material har och om de är bra eller dåliga för miljön.
1. Olika typer av material
DAGS ATT LÄSA!
På bilden här nedanför hittar stenåldersbarnet en träpinne. Pinnen är ett exempel på ett naturföremål – en sak från naturen. När hon använder pinnen ger hon den en teknisk funktion. En vandringsstav är en pinne som har fått en teknisk funktion. Vi människor är dessutom väldigt bra på att bearbeta olika material och på så sätt skapa nya föremål. Ett föremål som en människa har skapat brukar också kallas artefakt. Artefakter kan vara gjorda av naturmaterial som trä, eller konstgjorda material som till exempel plast.
Nu har du lärt dig att sådant som människor har format eller tillverkat kallas för artefakter, och att sådant som vi inte har ändrat på något sätt kallas för naturföremål.
Materialens olika egenskaper
Olika material har olika egenskaper och är därför bra till olika saker. Du har säkert använt ett sugrör av plast någon gång. Det passar bra att dricka saker med utan att det går sönder, men om det inte återvinns har naturen svårt att bryta ner det. Kanske har du även testat ett sugrör av papper? Ett sådant är snällare mot miljön, men går lättare sönder när man dricker ur det.
Trä
Av ett träd kan man göra många saker. Till exempel plankor, mjölkpaket, kläder, möbler, förnybar energi och papper. Tidigare kunde papperstillverkningen släppa ut ämnen som skadade miljön, men det har man ändrat på. I Sverige planteras nya träd för varje träd som avverkas. Därför växer skogen varje år, trots att vi använder träden till mycket.
Av en gran eller en tall som avverkas används toppen, grenarna och barken för att producera energi. Den smalare delen av stammen kallas massaved och den blir bland annat ill papper och pappersförpackningar. Pappret och pappersförpackningarna kan återvinnas. Den lägre och tjockare delen av stammen blir till exempel plank och brädor till hus och möbler. Träprodukter som har använts kan återvinnas och bli till energi.
Syntetiska material
Syntetiska material som till exempel plast eller gummi tillverkas av olja. Olja har bildats av djur och växter som dog för hundratals miljoner år sedan. Idag använder vi människor mer olja än vad naturen hinner bilda. Man tror att oljan kommer att ta slut inom de närmaste 50-100 åren. Människan behöver borra djupt i berggrunden för att komma åt oljan. Det händer att olja spills ut i naturen när den ska pumpas ur marken eller fraktas med tankbåtar eller lastbilar. När olja hamnar i havet eller på land förgiftas både djur och växter.
Många produkter vi använder i vår vardag är tillverkade av plast. Vi kan forma plast till nästan vad vi vill, det är ett billigt material att framställa och saker av plast kan hålla väldigt länge. Av plast kan vi göra förvaringsburkar, påsar, delar till bilar, kläder och mycket mer. När vi använder och sliter saker av plast och andra syntetiska material lossnar det mycket små bitar som hamnar i naturen. Bitarna kan vara så små att vi inte märker dem med blotta ögat. De små bitarna kan hamna i jorden, havet och i maten som både vi och djuren äter av. Plastskräp i naturen kan vara farligt för djur som tror att det är mat och äter upp det. Skräpet riskerar att fastna i magen och göra djuren sjuka.
Glas
Materialet glas tillverkas av sand, soda och kalk. De ämnena hämtas från naturen. Om glas hamnar i naturen kan det vara farligt för djur och människor eftersom det är vasst. Det tar lång tid för naturen att bryta ned glas. När det har brutits ned är det ungefär som sand igen. Man kan återvinna trasigt glas till nytt glas, och återanvända flaskor och burkar om man diskar dem ordentligt. Det sparar mycket energi jämfört med att slänga och göra nytt glas igen. Glas är användbart på många sätt. Det är genomskinligt och håller bra för att förvara saker i så länge man är lite försiktig. Man kan förvara mat och dryck i burkar av glas utan att något rinner igenom och utan att smaken ändras. Glas är tungt och det tar därför mycket energi att transportera glasflaskor fram och tillbaka mellan fabriker, butiker och den som ska använda dem.
Metall
Det finns olika sorters metaller. Metaller hittar man i det som kallas för berggrunden. Människan bryter loss bitar av berget och tar vara på de bitar med mest metall i. Metall tar mycket energi att framställa och lämnar spår i naturen där människan har brutit marken. När metallen är tillverkad håller den länge och går att använda till många saker. Metall är lätt att återvinna och göra ny metall av. Av metaller kan vi till exempel göra flygplan, smycken, elledningar, matförpackningar, bilar och hus.
Aluminium är en metall som är väldigt lätt och som därför inte tar så mycket energi att transportera. Den används bland annat för att göra läskburkar av. Att återvinna aluminium kräver bara en tiondel av energin jämfört med att framställa nytt aluminium. Därför pantar vi burkar så att de kan bli nya.
Stål tillverkas av järn och är en metall som vi är bra på att tillverka i Sverige. Stål används till många olika saker så som bestick, cyklar och broar. Det går åt mycket energi när det tillverkas, men mindre än aluminium. Det bildas mycket växthusgas när man framställer järn.
Att återvinna stål kräver en femtedel av energin jämfört med att framställa nytt stål av järn.
Textilier
Idag tillverkar vi kläder av många olika material som vi kallar textilier. Vi gör tyg av fibrer, och fibrerna kan komma från växter, djur eller olja. Att återvinna textilier kräver en hel del kemikalier och energi. Att återanvända kläder är därför ett mycket bättre alternativ.
Bomull växer på buskar. Det går åt väldigt mycket vatten för att odla bomull och det är vanligt att kemikalier används för att hindra skadedjur och ogräs från att förstöra skörden. Ekologisk bomull odlas utan kemikalier, men kräver lika mycket vatten. Lin och hampa är två andra växter vi kan få fibrer ifrån. De klarar av att växa på ställen där det är mindre varmt och regnar mer. Därför behövs inte lika mycket vattning som för bomullen. Ibland används ogräsmedel vid odling av lin. Odling av hampa kräver inga kemikalier. När man har skördat linet eller hampan behöver det göras mjukt – vilket kan släppa ut ämnen som skadar sjöar i närheten.
Ull kommer bland annat från får, getter och kaniner. Djuren behöver inte komma till skada av detta men i vissa länder saknas eller följs inte regler om hur man ska ta hand om djuren på ett bra sätt. Ibland behandlas ullen med ämnen för att tyget ska hålla bättre. Dessa ämnen kan skada vattnet när man tvättar. Därför är det viktigt att avloppsvattnet renas noggrant.
Material som polyester och akryl framställs av olja och kallas för syntetfibrer. Framställningen kräver mycket energi. När man tvättar syntetfibrer lossnar små partiklar (mikroplaster) från plaggen. Partiklarna hamnar på åkrarna där vi odlar mat och i havet där de äts upp av djur som tror att det är mat.
Viskos och lyocell är textilier som framställs från träd. När man tillverkar viskos kan ämnen som påverkar miljön släppas ut, men det finns miljömärkt viskos där tillverkningen är renare. Lyocell är starkare och påverkar miljön mindre än viskos. Viskos och lyocell är konstgjorda, men släpper inte ifrån sig mikroplaster utan bryts ned i naturen om de hamnar där.
2. Artefakter
DAGS ATT SKRIVA!
Nu ska du, tillsammans med en klasskompis, skriva en lista på artefakter – alltså föremål som människan har skapat. Nedan kan ni se ett exempel på hur det skulle kunna se ut.
- Utifrån listan ni nu har gjort, vilka av de artefakter ni har skrivit upp tror ni är tillverkade av material som kommer från skogen? Ringa in dessa!
- Välj två artefakter från listan. Diskutera frågorna tillsammans:
- Hur många olika sorters material kan ni se i var och en av artefakterna?
- Varför tror ni att man har valt just dessa material?
- Är materialen bra eller dåliga för miljön, tror ni? Varför?
- Är det någon av de här artefakterna som kan återvinnas och bli till något nytt? Hur tror ni att det går till? Vad kan det bli till då, tror ni?
3. Motivera!
VÄRDERINGSÖVNING
Vad tycker du?
Nu ska ni tillsammans i klassen öva på att argumentera och ta ställning. Er lärare samlar ihop alla era förslag på artefakter. När en artefakt ropas upp tänker du efter om artefakten är bra eller dålig för dig och miljön. Den här övningen handlar inte om att ha rätt eller fel. Däremot tränas din förmåga att motivera hur du tänker.
Det är viktigt att hela klassen tänker, talar och lyssnar till varandra.