Så började det…
Året var 1973. Av helt olika skäl sökte sig skolan och skogsbruket till varandra. Skolan för att den befann sig i ett dynamiskt skede och strävade efter fördjupade samhällskontakter. Skogsbruket för att dess metoder blivit omdebatterade och sökte vägar som kunde öka allmänhetens förståelse för varför skogen brukas. När några nyckelpersoner från vardera sidan träffade varandra sa det klick och snart började
Skogen i Skolan ta sina första steg.
Den svenska skolan stöptes om rejält under 1960-talet. Grundskolereformen av år 1962 brukar beskrivas som den mest genomgripande utbildningsreformen någonsin. Den följdes sju år senare av en ny läroplan, Lgr 69, som lyfte fram behovet av ömsesidiga kontakter mellan skola och samhälle. Den betonade också att lärarna skulle anpassa undervisningen efter arbetslivets- och näringslivets behov. För att få intentionerna i de nya läroplanerna genomförda inrättades därför fortbildningsavdelningar vid flera lärosäten i landet, bland annat vid Umeå universitet.

För skogsbruket var förändringarna vid samma tid minst lika genomgripande. Urbaniseringen hade tagit fart, landsbygden glesnade och städerna växte.
Efter att ända in på 1950-talet tillämpat samma metoder som man gjort i århundraden, hade den tekniska utvecklingen därefter gått snabbt i skogsbruket. Påhejade av staten som ville öka virkesproduktionen gjorde inte bara motor-
sågar utan också jättelika ”processorer” och terränggående traktorer sitt intåg. Under 1960-talets firade storskaligheten triumfer i skogen och kalhyggena
växte till gigantisk storlek. Kemiska preparat användes för att bli kvitt
oönskade lövträd i barrungskogarna.
Det triggade igång en mediadebatt om skogsbrukets metoder av aldrig
tidigare skådad intensitet. Skogsbrukets företrädare togs på sängen. De var stolta över de effektiva metoderna och för att kunna öka virkesproduktionen
i skogarna. Skogsmännen såg sig missförstådda och i de första ansatserna
till kommunikation till sin omvärld betonade man ensidigt vilken ekonomisk nytta som skogen gjorde för landet. Man talade i termer av exportintäkter
och basnäring – vilket inte alls sjönk in hos en allmänhet som med
egna ögon såg gigantiska hyggen och lågt flygande besprutningsplan.
Denna debatt var den direkta anledningen till att Skogsbrukets informationsgrupp tillskapades med representanter för Skogsstyrelsen, Domän-
verket, skogsföretag och skogsägare.

Sådant var läget i början av 1970-talet när man på Fortbildningsavdelningen vid Umeå universitet och inom Skogsbrukets informationsgrupp var för sig började diskutera sina respektive problem.
Fortbildningsavdelningen i Umeå leddes vid denna tid av skolmannen Stig Löfquist. Han hade i sin ungdom arbetat som skogsarbetare och hade sedan han blivit lärare ofta använt sig av skogen i sin undervisning.
– Jag såg skogen som ett pedagogiskt hjälpmedel som vidgade
begreppet läromedel till att också omfatta naturen, berättade han
i en intervju i samband med Skogen i Skolans 30-årsjubileum.
Stig Löfquist och hans kollegor på fortbildningsenheten hade
kommit fram till att läroplanens samhälleliga intentioner inte kunde
nås enbart genom kontakter med offentliga institutioner. Det skulle även
krävas kontakter med näringslivet.
Han ställde sig därför positiv när han i början av 1973 fick en propå från skogsindustrin om att studera möjligheterna till ett samarbete. Det var den
tidigare läraren Jerry Bergström som då hörde av sig. Han drev nu sedan
några år ett företag i PR-branschen och hade fått ett uppdrag av Skogsbrukets Informationsgrupp. Det bestod i att utarbeta en ”plan för informationsaktiviteter gentemot skolan”. Bland annat rekommenderade Jerry Bergström ett närmande till Fortbildningsenheten i Umeå för att studera möjligheterna till
ett samarbete.
Samtalet resulterade i att Stig Löfquist i början av 1973 strålade samman med de tre informationscheferna Rune Borg, Uddeholm, Göran Sjöberg,
Skogsindustrierna och Bertil Gustafsson, Domänverket för att skissa på hur
ett sådant samarbete skulle kunna utformas.
Stig Löfquist var osäker på hur en samverkan med en näringsgren skulle
uppfattas: att skolan skulle kunna hamna i ekonomisk beroendeställning.
Men han ansåg att fördelarna vägde tyngre.
Ett år senare anordnade Fortbildningsenheten en första sommarkurs för lärare i Järvsö.
– Skogsfolket och skogsbruket fungerade som studieobjekt för lärarna
som fick praktisera en slags undersökande pedagogik, mindes Karl-Göran Enander, Skogsstyrelsen, i den skrift som togs fram i samband med Skogen
i Skolans 25-årsjubileum 1998. Det var under kursen i Järvsö som det som
allt sedan dess varit Skogen i Skolans bärande princip – på skolans villkor – började konkretiseras.
Rune Borg konstaterade i samma skrift att detta inte alls var givet bland branschens direktörer. De ansåg att det skulle ta för lång tid och ville istället
se något som gav snabba resultat.
– Men vi informatörer framhärdade. Det fanns många misslyckade exempel på hur industrin, via framförallt SAF hade försökt få in läromedel i skolan. Skulle vi lyckas måste det ske på skolans villkor.
Göran Sjöberg gav uttryck för samma uppfattning:
– Vi enades om att enda vägen till framgång var öppenhet och ärlighet. Propagandamässiga inslag skulle ofelbart leda till att våra budskap skulle läggas åt sidan av lärarna.
Efterhand arrangerades flera kurser för fortbildningskonsulenter. Dessa
kom att bilda stommen i Skogen i Skolans regionala organisation som på
allvar började växa fram 1977. Fram till 1981 arrangerades sedan ett fyrtiotal regionala kurser för lärare, med sammanlagt inte mindre än 900 deltagare. Därmed hade Skogen i Skolan etablerat sig och blivit begrepp, som med
sin verksamhet kom att röna stor uppskattning och respekt inom såväl
skolvärlden som skogsbruket.
Hela den svenska skogssektorn och flera lärosäten kom sedan att ställa
sig bakom Skogen i Skolan. I dess ledningsgrupp fanns representanter för företag, skogsägare, myndigheter, universitet, lärarhögskola, akademi, kyrka, föreningar samt miljö- och jägarorganisationer. De flesta som finansiärer,
andra som stödjande.

Skogen i Skolan fyller 50 år
Ett urval av viktiga beslut och händelser under åren.
1973
Skolan och skogssektorn beslutade att tillsammans skapa en verksamhet som med skog som pedagogiskt verktyg stärker inlärningsförmågan i många skolämnen och samtidigt bidrar till ökade kunskaper om skog och skogsbruk.
Namnet Skogen i Skolan etablerades och verksamheten organiserades
som en del av Fortbildningsavdelningen vid Umeå universitet, vars chef Stig Löfquist också blev i Skogen i Skolans förste ordförande.
1974
Den första sommarkursen genomfördes i Järvsö. Skolan arrangerade –
skogsbruket och skogsfolket var studieobjekt. Redan här etablerades den princip som allt sedan dess varit rådande: På skolans villkor.
1977
Skogen i Skolan inledde den länsregionala verksamheten med tre kurser. Under de kommande fyra åren genomfördes ett fyrtiotal kurser på länsnivå.
1978
Amerikanskt projekt inspirerade. Skogen i Skolans projektledare, Rolf Holmgren, genomförde detta år en studieresa i USA. Där tog han del av Project Learning Tree, en upplevelsebaserad undervisningsmetod där man använder skogen i skolundervisningen. Den hade visat sig ge vidimerat goda resultat, inte bara i naturvetenskapliga ämnen, utan även i traditionella skolämnen som matematik, fysik och språk. (Se Project Learning Tree’s webbsida: plt.org)
Rolf Holmgrens erfarenheter kom att starkt påverka den fortsatta utvecklingen av metoder och arbetssätt inom Skogen i Skolan.

Tidigt 1980-tal
Vid den här tiden började den rika flora av utbildningsmaterial som
därefter blivit något av ett signum för Skogen i Skolan att produceras.
Lära med Skogen och Lära med papper var de första. De har senare följts
av många fler samt ett stort antal undervisningsupplägg som hjälper lärare
att planera sin undervisning.
1982
Den första skolskogen etablerades. Den låg på Gotland och startades på
initiativ av Skogen i Skolan. En skolskog är ett utvalt skogsområde där en
skola kan bedriva pedagogisk verksamhet. Skolan kommer överens med
markägaren om att få göra lite mer än vad allemansrätten tillåter. I skol-
skogen går det att kombinera undervisning med upplevelser på ett sätt
som är svårt att göra i ett vanligt klassrum.
Skolornas intresse var stort och antalet skolskogar ökade lavinartat under de kommande årtiondena.
1985
Skogen i Skolan startar tidning. Det här året kom Tidningen Skogen i Skolan
ut med sitt första nummer. Den var i tabloidformat och påminde närmast om en kvällstidning. I början producerades tidningen internt men i början av 1990-talet togs produktionen över av ett externt mediaföretag. Den bytte format till A4 år 2000 vilket gjorde den till en mer attraktiv produkt.

1986
Bo Nilsson ny ordförande. Liksom sin företrädare hade han lärarbakgrund
och arbetade vid Fortbildningsavdelningen vid Umeå universitet. Han blev
nu chef för avdelningen och samtidigt ordförande för Skogen i Skolan.
– Jag är uppvuxen på en bondgård och insåg styrkan i den pedagogik
som Skogen i Skolan tillämpar – att förmedla kunskaper via upplevelser.
1987
Skogen i Skolan i kris. Från flera håll väcktes frågor om Skogen i Skolans
objektivitet. Det framfördes krav på att organisationen skulle skiljas från
Fortbildningsavdelningen vid Umeå universitet. Men efter ett möte där
representanter för Skolöverstyrelsen och skogssektorn deltog, slog man
slutgiltigt fast och dokumenterade de principer som gällt ända från början:
Att Skogen i Skolans verksamhet skulle bedrivas på skolans villkor och
enligt de gällande läroplanerna.
Hemvisten skulle fortsatt vara på Umeå universitet. En representant för Skolöverstyrelsen tog plats i ledningsgruppen och länsgrupperna utökades med pedagoger. Alla Skogen i Skolans läromedel underställdes skolan för granskning och godkännande.
1994
Skogens Dagar på Gärdet i Stockholm. Skogen i Skolan var en av arran-
görerna till detta jätteevenemang som under tre septemberdagar besöktes
av tiotusentals stockholmselever. Här åskådliggjordes såväl det skogliga
kretsloppet som hur skogen brukas och hur skogsbruket hanterar naturvårdsfrågorna. Skogens Dagar blev en succé. Toppåret 1998 kom nästan 30 000 elever. Skogens Dagar fick efterföljd på fler orter i landet, bland annat i
Göteborg, Malmö och Norrköping.
Under namnet Jorden och skogen i storstan fortsatte sedan arrange-
manget i mindre skala på Skansen, nu med bland annat LRF som medarrangör. Detta koncept spred sig sedan vidare över landet och arrangeras varje år på många orter nu under namnet Jorden och skogen i stan – JOSIS – vilket blivit något av ett begrepp.

1998
Adjunkterna Bertil Erkén och Lennart Sidén tilldelades Kungl. Skogs- och
Lantbruksakademiens silvermedalj för sitt engagemang och pedagogiska insatser för Skogen i Skolan i Västernorrland.
Skogen i Skolan utsågs till det bästa skolprojektet i världen av den FN när-
stående organisationen IPRA – International Public Relations Association – som uppmuntrar kampanjer med socialt och samhälleligt innehåll. Utdelningen ägde rum i FN-skrapan i New York och priset togs emot av Skogen i Skolans ordförande Bo Nilsson, projektledaren Billy Ederlöf och vice ordföranden Kalle Karlsson, Skogsindustrierna.
Händelsen uppmärksammades stort i den svenska pressen och innebar
en rejäl skjuts uppåt för Skogen i Skolans verksamhet.

2001
Birgitta Wilhelmsson ny ordförande. Också hon hade lärarbakgrund och tog samtidigt över som chef för Fortbildningsavdelningen vid Umeå universitet.
– Skogen i Skolan är en viktig motkraft mot det stillasittande och fjärmande från den natur vi alla lever av, sade hon vid sitt tillträde.
2002
Satsning på årskurs 7–9. Skogen i Skolan hade skapat sig en stark ställning i de yngre årskurserna, men hade svårare att nå grundskolans högre klasser. Tillsammans med Ljungbergsfonden inleds diskussioner om att skapa ett pilotprojekt för dessa årskurser i Gävle-Dalaområdet. Ambitionen var att
utifrån erfarenheter i pilotprojektet skapa en röd tråd av pedagogiskt material
i Skogen i Skolan som löper genom grundskolans alla årskurser.
Skogen i Skolans just avgångne ordförande Bo Nilsson tilldelas Kungl.
Skogs- och Lantbruksakademiens silvermedalj för ”att han med engagemang och drivkraft utvecklat dialogen mellan skogssektorn och skolan och för
att han bidragit till ökad förståelse för, och kunskap om, skogens betydelse
för Sverige”.

2004
Arbetsfördelningen mellan det centrala kansliet och regionerna började
förtydligas. Ledord i arbetet var att ”Skogen i Skolan centralt ska vara ett
paraply under vilken den regionala verksamheten kan blomma”. Konkret
innebar det en tydligare satsning på Skogen i Skolan-tidningen, bra läro-
medel och en mer utvecklad webbsida.
2005
Den externa produktionen av Skogen i Skolan-Tidningen upplevdes som inte helt tillfredsställande, vilket ett citat från ett redaktionsrådsmöte 2004 belyser: ”Ni gör tidningen – vi är Skogen i Skolan. Det finns en klyfta mellan oss”.
Frågan resulterade i början av 2005 i att Skogen i Skolans kansli utökades och journalisten Olof Bergvall anställdes som redaktör. Det blev ett klart lyft för tidningen som nu bättre kom att spegla det stora engagemang som präglar Skogen i Skolans regionala verksamhet.

2006
Skolskogarna kartlades. Det fanns nu 1 047 registrerade skolskogar i Sverige – en vid var sjätte grundskola. Ett projekt inleddes med sikte på att digitalisera informationen om dem och på så sätt effektivare kunna sprida erfarenheter och inspirera andra skolor att också etablera skolskogar.
2009
Med ekonomiskt stöd av Skogssällskapet började utgivningen av de fyra
böckerna Boken om Skogen, Skogen och klimatet, Skogen och samhället
och Skogens produkter. Efter kontakter med flera läromedelsproducenter
kom böckerna att produceras internt tillsammans med en extern konsult.
Speciellt Boken om Skogen mötte stor efterfrågan och den finns sedan
2016 i en uppdaterad version.
Branschorganisationen Skogsindustrierna meddelade att man på grund av sviktande ekonomi var tvungen att halvera sitt ekonomiska stöd. Då Skogsindustrierna allt sedan starten 1973 varit den huvudsakliga finansiären av Skogen i Skolan fick det omfattande konsekvenser. En omedelbar följd var
att Skogen i Skolan-tidningen måste läggas ned.
Den uppkomna situationen ledde till ett intensivt arbete i ledningsgruppens arbetsutskott. Huvudspåret var att försöka finna en lösning tillsammans med Föreningen Skogen, en sedan länge etablerad, samhällsnyttig förening med neutral framtoning i den skogliga debatten.

2011
Ny hemvist. Efter en grundlig utredning fick Skogen i Skolan en ny huvudman. Föreningen Skogen tog detta år över ansvaret för både Skogen i Skolan och
nyhets- och kunskapsportalen SkogsSverige på internet. En styrgrupp bestående av representanter för Föreningen Skogen, Skogsstyrelsen, skogsföretag, LRF Skogsägarna, Skogssällskapet, Sveaskog och Sveriges Lantbruksuniver-
sitet etablerades. Ordförande i styrgruppen var Björn Lyngfelt, kommunikationsdirektör på SCA.
Verksamheten finansieras av företag, skogsföretag och skogsägarföre-
ningar med stöd av idéburna organisationer, institutioner, stiftelser och fonder.
2012
Regeringen uppmärksammade den sneda könsfördelningen i skogssektorn och vidtog åtgärder för att uppmärksamma ungdomar på att där finns upp-
gifter för både kvinnor och män. Man såg också att ett behov att öka intresset för skogen hos barn. I sitt regleringsbrev gav regeringen därför Skogsstyrelsen i uppdrag att intensifiera sitt arbete som part i Skogen i skolan.
Birgitta Wilhelmsson, tidigare ordförande i den nationella styrgruppen, till-
delades Föreningen Skogens utmärkelse Guldkvisten för sin engagerande ledning och utveckling av Skogen i Skolan under tio år.
2016
Skogen i Skolan nationellt arrangerade bussturnéer för studie- och yrkesvägledare med ett antal skogliga studiebesök. Syftet var att öka kunskapen om skogssektorns möjligheter hos dem som ger yrkesledande rådgivning till elever i grundskolan. Sedan dess har flera liknande turer arrangerats regionalt.
2017
Skolskogsryggsäcken lanseras. Den är fylld med praktiska ”verktyg” som
gör det lätt att undervisa i skolskogen. Den lärarhandledning som finns i
ryggsäcken utgår från de aktuella läroplanerna för grundskolan, förskole-
klassen och fritidshemmet (Lgr22 och Lpfö18). Samma sak gäller även alla
de övriga läromedel som Skogen i Skolan erbjuder.

2019
Skogen i Skolans stora (50 kvadratmeter) uteklassrum invigdes.
Det låg vid Skattkärrsskolan i Karlstad och var resultatet av ett samarbete
mellan några engagerade lärare och Skogen i Skolans regionsamordnare
i Värmland.
Sedan dess har ett antal uteklassrum tillkommit runt om i landet,
bland annat vid Stora Skuggan på norra Djurgården i Stockholm

Skogen i Skolan deltar för sjätte gången i den stora lärarkonferensen
Ute är inne, ett flerdagarsarrangemang som samlar ett tusental lärare.
Liksom tidigare var Skogen i Skolan medarrangör och ansvarade även denna gång flera aktiviteter, bland annat där lärarna fick prova verktyg och övningar
i skolskogsryggsäcken.
Digitala lektioner på webben. Arbetet med att ta fram digitala lektioner för Skogen i Skolans webbsida inleddes. Syftet är att elever vid skolor som inte
har tillgång till någon skog ändå ska kunna skapa en relation till den.
Totalt resulterade arbetet i 26 digitala lektioner för årskurserna 4–6 och
12 lektioner för årskurserna 7–9. Lektionerna handlar om bland annat om skogens viktiga roll för en hållbar utveckling och tar upp viktiga ämnen som biologisk mångfald, skogens roll i Sveriges historia och omställningen till ett fossilfritt samhälle. Samtliga lektioner är kopplade till läroplanen och FNs globala mål för en hållbar utveckling.
2021
Skogen i Skolan medverkade i flera arbetsgrupper med inriktade på
utomhuspedagogik inom det nationella projektet Friluftslivets År 2021
som leds av Svenskt Friluftsliv med stöd av Naturvårdsverket.
Med stöd av Naturvårdsverket utveckade Skogen i Skolan konceptet
allemansrätten ur skogsägarperspektiv. Förutom digitala lektioner
innehåller det en informationsbroschyr, en film samt undervisningsupp-
lägg och affischer.

2022
Tidigare ordföranden, Björn Lyngfelt, tilldelades Föreningen Skogens
utmärkelse Guldkvisten för sitt 25-åriga engagemang i Skogen i Skolan.
2023
En ny webbplats och en ny grafisk profil för Skogen i Skolan lanserades.
Även den välkända symbolen med eleven, boken och skogen fick en lätt
uppfräschning.
På den nya webbsidan synliggjordes verksamhetens olika delar på
ett tydligare sätt. Den försågs också med en bra sökfunktion för det
pedagogiska materialet som gör att man filtrera fram läromedel för
årskurs, ämne och årstid.

Sagt om Skogen i Skolan
– Skogen i Skolan satte redan från början läraren och dennes pedagogiska professionalism i högsätet, liksom att låta eleverna möta vardagsarbetare i skogen
och skogsindustrin. (Citat i 25-årsskriften)
Stig Löfquist, ordförande 1973–1986
– Jag var mycket stolt när jag hade lotsat Skogen i Skolan genom den besvärliga tid då verksamheten ifrågasattes av Skolöverstyrelsen. Det var då principen om att Skogen i Skolan drivs på ”skolans villkor” som gällt ända sedan början, slutligen stadfästes i den
överenskommelse som träffades mellan skolmyndigheten och skogsindustrins finansiärer.
Bo Nilsson, ordförande 1986–2001
– Skogen i Skolan är ända sedan starten inriktad på att lära barn och ungdomar att umgås med skogen och samtidigt förstå dess roll i samhället. Det pedagogiska
greppet att använda skogen som klassrum har vuxit fram i Skogen i Skolan. Idag är utomhuspedagogik en etablerad undervisningsform som tillämpas i allt fler sammanhang.
Birgitta Wilhelmsson, ordförande 2001–2011
– Det utbildningskapital som Skogen i Skolans 50 år representerar måste utnyttjas. I ett samhälle allt mer präglat av urbana värderingar och fjärmande från naturen är behovet av en verksamhet som Skogen i Skolan större än någonsin.
Björn Lyngfelt, ordförande 2011–2022
– Skogen är en fantastisk lärosal för alla ämnen, från biologi och matematik till språk och bild. Och skogen har därför varit ett pedagogiskt ”case” i den svenska skolan väldigt länge. ”Lyssna till den skogens susning, vid vars rot ditt bo är fästat” stod det på Läsebok för folkskolan. Ända fram till 1953 kunde folkskolan använda tre dagar per läsår för att plantera skog. På så sätt skulle eleverna få lära sig allt från hushållning (hållbarhet) till nationalekonomi.
Bengt Ek, generalsekreterare för Föreningen Skogen fram till 2021
– Skogen i Skolans styrka har ända sedan starten för ett halvt sekel sedan varit att vår verksamhet bedrivs på skolans villkor. Till unga människor förmedlar vi kunskaper om skogens många värden och om dess roll i ett hållbart samhälle. Samtidigt vill vi sätta in skogen i sitt historiska perspektiv, vad den betytt och vad den betyder idag.
Anna Steinwall, verksamhetsledare Nationella kansliet 2015–
– Skogen i skolan är en ovärderlig verksamhet där skogssektorn tillsammans med skolan engagerar lärare och elever. Att se unga utvecklas med skogen som kuliss är otroligt inspirerande. Med dagens höga tempo och alltmer digitala värld är det viktigt att få ut våra ungdomar i skogen där de själva kan hitta egna sätt att inspireras av naturen.
Johan Larsson, Generalsekreterare Föreningen Skogen 2021–