utemiljö

Gestaltning och hur man kan använda dramatiserade berättelser som pedagogiskt verktyg är temat när Stiftelsen Skånska Landskap bjuder in till det fjärde inspirationscaféet för alla som jobbar med lärande i utemiljö. Träffarna är en del i arbetet med att bygga upp ett Upplevelsepedagogiskt centrum i Fulltofta. / Stiftelsen Skånska landskap

Maria Nordström, docent i psykologi vid SLU, har studerat förutsättningar för barn i stadsmiljö. Här kan du läsa mer av hennes slutsatser. / SLU

SLU-forskare har utvecklat metoden Barnkartor i GIS. Med hjälp av den kan stadsplanerare se hur barn använder och upplever sin utemiljö. Flera kommuner använder metoden Barnkartor i GIS, som ett underlag för planering och förvaltning av utemiljön. I takt med att fler resultat blir tillgängliga kan forskare börja beskriva och jämföra olika miljöer ur barnens perspektiv, till exempel stadsnära skog och centrala torg. / SLU

Att jobba utomhus börjar slå rot i skola och förskola – precis som inom museipedagogiken, naturvägledningen och föreningslivet. Man vill levandegöra natur och kulturarvet och främja en mer rörelseintensiv miljö för lärandet. Dessutom ser man utomhusvistelsen i sig som ett sätt att bidra till sunda levnadsvanor. På den här tankesmedjan står ämnesdidaktiken i fokus. Bland de skolämnen som flyttar ut finns matematiken. Bakom arrangemanget står nätverket Utenavet där bland andra Skogen i Skolan ingår. Länk till Utenavets webbplats.

Nu är det bevisat. Utomhuspedagogik leder till bättre skolresultat. Det kommer fram i en ny avhandling från Linköpings universitet. Det är Emilia Fägerstam som lyckats visa att utomhuspedagogik leder till mer bestående kunskaper hos eleverna än vad traditionell klassrumsundervisning klarar. Det är dags att ta krafttag i utemiljöplaneringen med andra ord – dags att förändra våra skolgårdar från rastyta till pedagogiska rum. / Movium