Vetenskapligt namn: Prunus padus
Häggen invandrade till Sverige för ca 12000 år sedan, efter inlandsisens avsmältning. Den växer över hela landet, ända in i fjällbjörksregionen. I fjälltrakterna växer dock främst underarten nordhägg som är håriga på undersidan av bladen. Då häggen undviker utpräglat kalkrika marker saknas de på Öland och Gotland.
Häggen trivs bäst på mullrika och fuktiga marker, basisk lerblandad sandmylla i halvskugga. De växer ofta i fuktiga skogar, lövängar och i lundar. Normalt blir den en större buske eller så växer den som ett träd på 5-15 meter. Den har ett grunt utbrett rotsystem och grenar som ligger mot marken kan slå rot.
Blomningen sker normalt i mitten av maj, strax efter lövsprickning. Blommorna är vita och doftar starkt, de hänger i långa klasar. I juli har häggen små svarta stenfrukter som mognar och de är populära bland fåglar. Häggen angrips ofta av häggspinnmal, en fjäril vars larver spinner in träden i silkesliknande väv och kaläter häggen.
Veden har ljusgul splint och en mörkare kärna. Det är relativt segt med ganska mjukt. Häggens bark och den färska veden innehåller amygdalin, ett ämne som ger en stark lukt och en bitter smak, det skyddar mot djur som betar.
Det finns ett uttryck ”mellan hägg och syren”, det brukar förekomma i en historia om en skomakare som satte upp en skylt på sin dörr där det stod ”stängt mellan hägg och syren”. Tiden mellan att häggen blommar och att syrenen blommar är en tid som för många är vårens höjdpunkt.
Ladda ner som PDF: