Ett basläger är i det här fallet en plats eller ett område i en skoglig miljö med sittplatser/bänkar av trästockar och med en eldstad i mitten. Det är samlingsplatsen för många aktiviteter och lektioner.
Planering före byggstart
Utse en plats, gärna med blandskog, alltså ett skogsområde som innefattar flera olika typer av träslag och gärna med en öppen glänta. Då blir baslägret både ljusare och varmare eftersom solens strålar har lättare att nå dit. Det är även ett plus om man har tillgång till vatten, exempelvis från en bäck i närheten. Detta ger dig som lärare fler möjligheter i undervisningen.
Väderstreck kan vara bra att tänka på. Solen går upp i öster och går ned i väster. Har ni tillgång till en glänta med en stor öppning i sydostlig riktning, ger detta en genomsnittligt högre lufttemperatur att vistas i, då solen ger värme till platsen från förmiddagen till eftermiddagen (mellan ca kl:10.00 -14.00). Det är ju en tidsperiod då undervisning också vanligtvis pågår i skolan.
Om ni inte har kompass med er för att ta reda på väderstrecken, kan ni få tips från naturen; Exempelvis bygger myror vanligtvis sina stackar på södersidan av ett träd eller sten, då får stacken mer värme från solen. Vissa växter föredrar att växa mot norr där det är skuggigare och mer fuktigt, exempelvis mossa. Träd har oftast frodigare grenar åt söder.
Stockar till bänkar/sittplatser och matbord
Tillgång till sittplatser är viktigt för undervisningen i ett basläger och att använda trästockar som bänkar är en mycket bra lösning. Placera stockarna som en fyrhörning alternativt en trehörning. Detta ger gott om plats för den som vill sitta ner.
Välj trädets nedre del som stockar, förslagsvis runt fem meter långa och med en diameter på 35 cm. För att stockarna ska ligga stabilt, snitta bottenstockarna som ska ligga närmast marken med V-snitt på ovansidan. Då behövs en motorsåg alternativt en yxa som verktyg. Gör man även raka snitt i hörnen (ovansidan) på de stockar som placeras överst, kan dessa snitt användas som små avlastningsytor för exempelvis en mugg och tallrik.
En stubbe, ca 72 cm hög som man spikar fast brädor på, kan bli ett bra matbord. En passande höjd på stubbar för att skapa stolar är ca 40-42 cm.
Tips!
Bäst är att använda stockar av tall som är obarkade, de kan hålla upp till 10 år eller mer. Detta beror på att tallen innehåller mycket kåda. Ett kådrikt virke har ett naturligt skydd mot röta och väta och fungerar ungefär som en naturlig tryckimpregnering. Är barken kvar så ger även den ett extra skydd till stocken.
Väljer du istället stockar av gran som innehåller en lägre mängd kåda jämfört med tallen, så räkna istället på en kortare livslängd för stockarna, ca 5-6 år. Är stockarna av björk så blir livslängden ännu mindre, ungefär 3-4 år.
Eld och mat
En eldstad ger värme och mysfaktor till platsen. Att kunna tända en brasa ger även möjligheter att utöka undervisningen till matlagning utomhus. Lär eleverna hur man gör upp eld på bästa sätt och vad man bör tänka på när det kommer till säkerheten.
Skapa en eldstad
En eldstad kan man skapa på flera olika sätt. Du kan tillexempel göra en så kallad eldgrop med hjälp av stenar för att minimera risken för rotbrand. Gräv tills du har botten för eldstaden av sten eller mineraljord (inte berghäll). Det får inte finnas rötter i marken och inte heller någon vegetation omkring eller ovanför elden. Bränn av ytan där eldstaden ska vara, genom att först göra en eld direkt på platsen.
När eldgropen är rensad, samla stora stenar som finns i omgivningen och bilda en ring eller en hög med dessa. Innanför ringen eller på stenhögen så tänder man sedan veden till en brasa.
Du kan också bygga en eldstad med betongring/rör. Använd då helst armerad betong med en diameter på 90 cm och ca 80 – 90 cm hög. Lägg sand samt stenar i botten av betongringen efter att du rensat och bränt av ytan.
Viktigt att tänka på!
Ha alltid vatten tillgängligt i närheten då ni eldar. Ta med en hink, vattenkanna eller liknande. Finns en bäck eller annan vattenkälla i närheten kan man exempelvis använda dubbla plastpåsar för att transportera vatten.
En ruska tillverkad av granris är ett bra redskap för att kväva eld eller gnistspridning. Bind fast 4-5 grankvistar på en lång respektive kort träkäpp. Låt ruskorna ligga i en vattenhink, så de blir ordentligt blöta så kan de sedan användas vid behov.
Trefot för matlagning över öppen eld
Vill man laga mat i baslägret kan en trefot vara bra för att hänga en gryta eller kaffepanna över elden. Här kan du läsa om hur man gör en trefotssurrning.
Var alltid försiktig när du lagar mat över öppen eld och tänk på att en gryta eller liknande kan börja gunga vid t. ex omrörning av mat. Hett vatten kan ge skador!
Eldningsförbud
Man får inte elda ute i naturen när det är extremt torrt, kraftig vind eller eldningsförbud. Eldning sker alltid på egen risk och elden ska vara ordentligt släckt när ni lämnar platsen.
Allmän information om brandrisk hittar du på Länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se
Vindskydd med hjälp av en presenning
Vill man skapa ett enkelt vindskydd i närheten av baslägret kan man exempelvis spänna fast en presenning mellan två träd.
Gör så här!
- Fäst en lina på ca 2,5 meter höjd mellan två träd.
- Häng en presenning på mitten över linan med lika långa sidor (hälften-hälften) åt båda hållen.
- Spänn ut sidorna ordentligt och lägg tyngder längst ner, exempelvis stenar eller en stock i passande storlek.
Använd gärna tältpinnar och snören för att spänna fast presenningen.
