Vetenskapligt namn: Populus tremula
Aspen var ett av de första lövträden som invandrade söderifrån för 12000 år sedan efter isens avsmältning. Idag förekommer trädet i hela landet och det är Sveriges näst vanligaste lövträdslag efter björken. Asplöven har långa, platta skaft som darrar vid minsta vindpust, därav uttrycket ”Darra som ett asplöv”.
Asp är ljuskrävande och snabbväxande och växer på all typ av mark men bäst på bördiga och luckra marker. Trädet blommar i mars-april före lövsprickningen. Blommorna är enkönade och hon- och hanhängen sitter på olika träd.
Aspen är viktigt foder för växtätande däggdjur, det är exempelvis en favorit för bävern. Den används även som boträd av hackspättar och andra hålbyggande fåglar. Vidare så har aspen stor betydelse för insekter och annat djurliv. Cirka 200 arter i Sverige, exempelvis skalbaggar, är specialiserade på att leva på asp. Ytterligare cirka 1300 arter lever på och i aspen och de närbesläktade popplarna.
På grund av att trädet lätt blir rötskadat blir det sällan över 100 år gammalt. Men tack vare sin förmåga att föröka sig genom rotskott kan en och samma aspklon bli flera hundra år gammal.
Veden är mjuk, lätt och ljus. Den har en låg vikt och har därför förr använts till lätta konstruktioner som ok och proteser. Idag används virket i liten omfattning, mest i pappersmasstillverkning och för att tillverka tändstickor. Aspfaner har även använts som ytskikt på innerdörrar istället för regnskogsträ.
Ladda ner som PDF: