Det finns en hand bakom varje skog

I LRF:s filmer som ingår i kampanjen "Det finns en hand bakom varje skog" berättar skogsägare om sin syn på skogen och ägandeskapet. I LRF Skogsägarna ingår de fyra skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra skogsägarna.
År 2013 var 111289 skogsägare medlemmar och medlemsarealen var totalt 6152 hektar.

  • Introduktionsfilm: Sex företagare och skogsägare som berättar sin historia och sitt klimatarbete.

     
  • Film 1: Theresia Hallden, skogsägare i Hallaryd.
    Den svenska skogen avlastar varje år atmosfären med cirka 45 miljoner ton koldioxid. Nästan lika mycket som Sveriges totala utsläpp av koldioxid som är cirka 54 miljoner ton. Det betyder att de svenska träden tar upp en mycket stor del av all koldioxid vi släpper ut i vårt land.

     
  • Film 2: Lars-Gunnar Dahlström, skogsägare i Trollsta by, Sorunda.
    Träd är som tonåringar som äter mest när de växer som mest. Det är under den intensiva tiden träden fångar in mest koldioxid från luften. Trädet omvandlar koldioxiden till stam, grenar och rötter, djupt ner i jorden. Man kanske tänker att träden växer upp från jorden och det är sant, men i realiteten kommer de mer från luften.

     
  • Film 3: Lars Ahlin, skogsägare Frösön.
    Svenska skogen växer så det knakar. Varje år växer skogen med 130 miljoner skogskubikmeter. Av tillväxten avverkar vi 85–90 miljoner skogskubikmeter. 10 miljoner skogskubikmeter dör av naturliga orsaker, men 25 procent av den årliga tillväxten blir kvar. År efter år.

     
  • Film 4: Kristina Lindelöf, skogsägare i Vimmerby.
    Sverige har betydligt mer gammal skog idag jämfört med för 100 år sedan. Gammal skog definieras lite olika beroende på var man bor. I södra delen av landet är det skog äldre än 120 år och i norr skog som är äldre än 140 år, men som ofta är betydligt äldre än så.

     
  • Film 5: Karin Andersson, skogsägare Vrena, Södermanland.
    Tusentals viljor, planer och drömmar ger skogen mångfald. I Sverige finns 330 000 enskilda skogsägare som brukar sin skog och vårdar och tar hänsyn till naturen på olika sätt. Tusentals olika viljor, planer och drömmar ger en mångfald i skogslandskapet.

     
  • Film 6: Lars Ahlin, skogsägare Frösön.
    Sveriges skogar tar upp 83 procent av Sveriges totala utsläpp av koldioxid. Den svenska skogen avlastar varje år atmosfären med cirka 45 miljoner ton koldioxid. Nästan lika mycket som Sveriges totala utsläpp av koldioxid som är cirka 54 miljoner ton. Det betyder att de svenska träden tar upp en mycket stor del av all koldioxid vi släpper ut i vårt land.

     
  • Film 7: Nils Björid, skogsägare Frösön.
    Träd i södra Sverige växer något snabbare eftersom det är varmare där jämfört med i norr, men skötseln av skogen spelar också stor roll. Med röjning och gallring hålls skogen ljus så de unga träden inte behöver konkurrera för hårt med varandra. Det är vad som sker i den brukade skogen.

     
  • Film 8: Theresia Hallden, skogsägare i Hallaryd.
    Vi får mer och mer skog i Sverige. Tillväxten i svenska skogen har pågått längre än någon nu levande kan minnas. Men vi vet att för hundra år sedan var Sveriges skogar hårt avverkade och glesa. I södra delarna av landet var skogen helt borta på många håll.

     
  • Film 9: Lars-Gunnar Dahlström, skogsägare i Trollsta by, Sorunda.
    Vi har i Sverige mer träd i gammal skog nu än för 100 år sedan. Skogarna innehåller också mer död ved, mer lövträd och fler grova lövträd. För drygt hundra år sedan stod det inte så bra till med svenska skogen. Skogarna hade under lång tid inte brukats hållbart och det var kanske inte så konstigt. Mycket stora mängder ved och virke gick åt till järn- och sågverksindustrin, värme till husen, matlagning och stängsel till djuren.

     
  • Film 10: Kristina Lindelöf, skogsägare i Vimmerby.
    Dde brukningsmetoder som finns är viktiga för mångfalden. Det kan handla om att satsa på udda trädslag, lövträd eller kanske gammal senvuxen tall. Det kan handla om att föryngra med fröträd, under skydd av större träd, med sådd eller med plantering. Allt bidrar till mångfald; både i framtida möjligheter att nyttja skogens resurser och, inte minst, för skogens växter och djur.